Titel: Gäld till djävulen
Genre: Thriller
Antal sidor: 323
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Raili & Ylva 2
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2021
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 11 mars 2021
Första meningen: Vad var det som hade hänt med Ylva?
Baksidetext
Svenskarna härjar och Bohuslän brinner. Året är 1612 och en man tar djävulen till hjälp för att få tillbaka sin mördade hustru. De flyr upp till Svartevattnet på det vindpinade Bredfjället, men blir snart varse att djävulen inte gör någonting gratis.
År 2012. Julen nalkas och Ylva ligger på psyket och yrar. Läkarna står handfallna och pratar om psykos eller hjärnskada, men Railis efterforskningar tyder på att Ylvas tillstånd har med några gamla syskon att göra. Raili yppar motvilligt sina farhågor för bibliotekskollegan Solveig, och tillsammans börjar de nysta i en härva av lögner, mord och mystik. När Ylva drastiskt blir sämre trotsar de den rytande snöstormen och tar sig till Svartevattnet för att rädda hennes liv.
Ovetande om de dolda krafter som verkar där snubblar de rakt in i ett makabert skeende som obevekligt leder dem in i mörkret.
Min kommentar
För drygt fem år sedan läste jag första delen i den här serien och föll som en fura för Raili och Ylva. Resten av serien har funnits som ljudböcker ett bra tag, men det funkar väldigt dåligt för mig att lyssna på böcker där jag behöver följa med i en handling så jag har inte kunnat fortsätta. Förrän nu. Jag blev så otroligt glad när jag upptäckte att Gäld till djävulen skulle släppas som pocket. Självklart ville jag ha den!
Början av boken är precis så som jag minns att första boken var. Det finns en speciell och humoristisk ton, som jag är så svag för. Miljön är ju, så klart, underbar. Vi snackar ju Bohuslän. Karaktärerna är tydliga, starka och härliga. Så vad kan gå fel?
Raili är så fantastiskt härlig, hon har en humor som passar mig. Jag gillar henne verkligen. Ylva ligger inte långt efter. Till och med Solveig, med den raka benan, är lätt att tycka om. Efter ett tag. Hon kan ses som lite fyrkantig, men det är ju jag också.
Efter ungefär en tredjedel av boken, när de kommer till huset, så börjar det bli för rörigt för mig. Jag är uppvuxen i en familj som bestod av föräldrar och syskon, så jag klarar inte komplicerade släktförhållanden. Allt utöver det närmaste blir för jobbigt för min hjärna. Här var så många (egentligen inte speciellt många) och alla var släkt med varandra. Och jag kunde inte låta bli att undra var alla respektive fanns. Kanske nämndes det, men jag kommer inte ihåg det.
Det dyker också upp ett evighetslångt dokument, från 1600-talet, som nästan tog kål på mig (det var alltså skrivet på ett språk från 1600-talet). Jag fick läsa det flera gånger för att förstå och jag trodde att jag kanske hade missuppfattat en detalj (det hade jag inte). En bra bit senare, mot slutet av boken, så visar det sig att någon sammanfattar för någon annan vad som stod i det där dokumentet. Det visste jag ju inte. Hade jag vetat det så skulle jag inte ha behövt lägga så mycket tid på att försöka själv. Det kommer också listor över ett släktträd som sträcker sig fjorton generationer bakåt. Flera gånger. De visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med.
För mig blir det här för mycket gott vs ont, helt enkelt för osannolikt. Jag kan inte komma ihåg att jag kände likadant för första boken, men här blev det så övertydligt. Vid något tillfälle så kom jag att tänka på filmen Eyes wide shut och Gäld till djävulen kan nog tänkas vara en småskalig bohuslänsk version av den. Slutet blir lite Kingskt, lite för mycket. Nu ser jag fram emot att läsa tredje delen, som släpps i maj.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,58 i genomsnitt (beräknat på 19 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Gäld till djävulen: Tofflan, Svenska böcker och Anna bokmal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar