"Snöblind" av Ragnar Jónasson

Författare: Ragnar Jónasson
Titel: Snöblind
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 269
Originalspråk: Isländska
Originaltitel: Snjóblinda
Översättare: Arvid Nordh
Serie: Det mörka Island 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 mars 2021




Första meningen: Den röda färgen var som ett genomträngande skrik i tystnaden.

Baksidetext
I en isolerad fiskeby på norra Island, en ödslig trakt där ingen låser sina dörrar, upptäcks en ung kvinna halvnaken i snön, blödande och medvetslös. Samtidigt har en äldre, uppburen författare fallit till sin död.

Ari Thór - nybliven polis på sin första postering, långt från flickvännen i Reykjavik - dras rakt in i hjärtat av det lilla samhället. Ett samhälle där det blir allt mer uppenbart att det inte går att lita på en enda människa. Där hemligheter och lögner har blivit ett sätt att leva.

Min kommentar
Jag har tidigare läst och gillat två böcker i serien om Hulda, så jag kan inte påstå att jag blev ledsen när Snöblind plötsligt en dag dök upp på hallmattan. Den här boken skrevs många år innan böckerna i Hulda-serien. Trots att den släpps som... Vad är det nu? Fjärde boken? Det visste jag inte när jag började läsa och det var kanske bra. Då kanske jag hade läst med andra ögon. Men helt ärligt... det märks inte på något sätt att detta är en av författarens första böcker.

Vi befinner oss, till största delen, i en ganska liten stad längst upp i norr. Runt 1200 invånare bor det här och alla känner alla. Det går inte att dölja någonting. Eller? Småstadsmentaliteten verkar vara samma över hela världen i alla fall. Dessa stackarns människor är helt utlämnade åt varandra och vädrets makter, vintertid. Ofta går det varken att åka till eller åka ifrån, på grund av väder och laviner som stänger den enda tunneln. Hur konstigt det än kan låta så bara älskar jag hur snön yr och piskar. Jag kan på riktigt, fysiskt, känna hur den känns. Hur den luktar och smakar. Känslan av isolering. Mörkret. Utsattheten. Det är nog miljön som gör hela historien.

Det är inte många karaktärer och jag tycker att jag får en bra känsla för dem allihop. Vad de är för några, vad som driver dem. Deras olika bakgrunder är precis tillräckligt noga beskrivna. På det vanliga isländska sättet; kort och med massor av tomrum som man själv får fylla i. Huvudpersonen är då den nyblivna polisen Ari, men det är inte bara han som är berättare. Många får komma till tals. Ari är ung och energisk, med ett stort rättspatos. Han ser allt utifrån, med nya fräscha ögon, utan att vara färgad av gamla åsikter om alla invånare. Till skillnad från Tómas och Hlynur, som utgår från att vissa saker är på ett visst sätt. För så har det alltid varit. Något som gör mig lite förundrad är de är tre poliser i en stad med 1200 invånare. Så borde vi kanske också ha det...

Tempot är väldigt långsamt, men inte alls på något tråkigt sätt. Man drivs hela tiden framåt. Det är egentligen inte brottet som är i fokus här, det hamnar lite i bakgrunden, men det gör mig ingenting. Upplösningen blir lite mer än en aning Poirotsk (kan man säga så?). Tyvärr så fungerar "överraskningarna" bara på grund av att författaren gör det som jag betraktar som ett gigantiskt no no i deckare. Han undanhåller information. Vid flera (alla?) förhören i slutet, när upplösningen närmar sig med stormsteg alltså, så får Ari veta viktiga saker. Detta vidarebefordras inte till läsaren. Det gör mig alltid lika irriterad.

Jag kan bara hoppas att nästa bok i serien kommer väldigt snart, för Snöblind gav mersmak och jag vill fortsätta läsa om Ari. Till min stora glädje så upptäckte jag att andra delen, Aska, är beräknad att släppas i juli i år.

På Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 12 305 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Snöblind: Idas recensioner, Bokprataren och Karins boktips.