Titel: Hyresgästerna
Genre: Drama
Antal sidor: 600
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The paying guests
Översättare: Ylva Mörk
Serie: -
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 april 2022
Första meningen: Barbers hade sagt att de skulle komma vid tre.
Baksidetext
London 1922. Kriget har vänt upp och ner på allt och svept med sig pojkar och män. De kvinnor som nu måste leva vidare gör det i en helt ny värld som också bjuder nya friheter.
I ett stort hus i den burgna Londonförorten Camberwell bor Frances Wray med sin mor, mrs Wray. Deras liv har förändrats drastiskt. Familjens män har stupat och för att klara hyran blir mor och dotter nu tvungna att ta in hyresgäster. Ett ungt par ur den lägre tjänstemannaklassen, Lilian och Leonard Barber, flyttar in. In kommer den nya världen och dess sociala spänningar. Och när Frances, som är en modern kvinna med moderna idéer om kärlek, kommer allt närmare Lilian, påbörjas ett kammarspel som ska explodera med oförutsedda konsekvenser som följd.
Min kommentar
För åtta (jösses, vad tiden går) läste jag min första bok av Sarah Waters och jag tyckte den var ganska bra. Alltså inhandlades Hyresgästerna på en bokrea några år senare. Och så blev den stående oläst i hyllan. Mycket på grund av bokens omfång, 600 sidor är väl egentligen inte speciellt mycket, men i kombination med att jag läste en del mindre bra recensioner så lockade den inte jättemycket. Då är det perfekt läge för min utmaning Vi möts igen.
Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig när jag började läsa. Egentligen är det så jag vill ha det. Det blev i alla fall lite som att läsa tre böcker i en. Från början är det ett alldeles vanligt historiskt drama jag läser. Plötsligt blir den en erotisk roman och ytterligare en stund senare så förvandlas allt till ett rättegångsdrama. Lite får jag känslan att författaren själv inte visste vad hon ville med boken. Alternativt att hon ville skriva i så många genrer som möjligt. Samtidigt.
Man får en bra inblick i 20-talets värld och då extra mycket om hur det var att vara rik/förnäm och ramla ner på samhällsstegen, till "botten". Det traumatiska i att behöva ta in hyresgäster, att beblanda sig med pöbeln. Oron som mamma Wray känner över att grannarna ska se att dottern Frances själv städar och fixar i huset. Lite samma tema som i Främlingen i huset och det gäller för övrigt även själva huset. Allt detta sätter stämningen på ett väldigt bra sätt. Tidsandan blir på något sätt än mer träffsäker av många lustiga och lite oroväckande tvärsäkra påståenden om dåtida sanningar om lite allt möjligt. Hundra år senare vet vi ju att de hade fel.
Detaljnivån är på en extrem nivå, åtminstone i början. Det känns som att allt beskrivs, ända ner till minsta knapptryckning för att koka te. Intrycket blir att det är väldigt pratigt och repetitivt. Samma våndor. Samma ältande. Jag får faktiskt lite Raskolnikov-känsla av Frances. Kapitlen är dessutom evighetslånga och det hjälper inte heller till. I mitt tycke så borde boken ha kortats ner, rejält.
Kärlekshistorien är jag inte ett dugg intresserad av och särskilt inte när den går över i sexscener. Jag känner mig nog mer överrumplad än chockerad, men detta är inte ett tema som jag väljer själv och jag vill nog helst ha chansen att välja bort erotiska romaner, men det är ju lite svårt när man inte på förhand vet vad boken handlar om. Eller det framgår inte någonstans faktiskt. För min del så är allt det som händer runt omkring det som är intressant.
Hyresgästerna är till slut bättre än vad jag trodde, men jag hade nog uppskattat boken mer om det moraliska dilemmat hade drivits till sin spets. Nu tycker jag att författaren tog den enkla vägen ut.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,44 i genomsnitt (beräknat på 77 170 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Hyresgästerna: Lottens bokblogg, enligt O och Johannas deckarhörna.
Jag tycker mig känna igen en del av reaktionerna och synpunkterna :-)
SvaraRaderaInte så förvånande 🙂 Jag gillar egentligen att bli överraskad av en bok, men vissa teman vill jag helst inte läsa och jag kände mig lite lurad där. Som att jag blev påtvingad något jag inte ville.
Radera