"Paganinikontraktet" av Lars Kepler

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 565
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Joona Linna 2
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 maj 2013





Första meningen: Det är stiltje när den stora fritidsbåten hittas drivande i den ljusa natten på Jungfrufjärden i Stockholms södra skärgård.

Baksidetext
I juni 2010 hittas generaldirektör Carl Palmcrona hängd i sin paradvåning på Östermalm. Rummet där han hänger är helt omöblerat - det finns ingenting att klättra på. Samtidigt påträffas en död kvinna på en fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen. Hon har drunknat på en båt som fortfarande flyter.

De båda dödsfallen visar sig vara början på ett mycket skrämmande förlopp. Om inte kriminalkommissarie Joona Linna varit så envis hade gåtorna aldrig fått några svar.

Denna sommar står svensk polis inför sitt farligaste fall någonsin. Vissa kontrakt kan man inte bryta ens genom sin egen död.

Min kommentar
Drygt ett år efter jag läst första delen om den fantastiska Joona Linna var det äntligen dags för del två. Om första delen var dåligt skriven på många olika sätt, så var denna faktiskt ännu värre. Denna går inte ens att förlåta alla konstigheter för att den ändå var så spännande. För det var den inte heller.

Första problemet jag får med boken är att det kommer sammanfattningar av vad som hänt bara några sidor efter det har hänt. Men herregud, tror de jag är idiot? Allt är fantastisk detaljerat beskrivet, som att man öppnar en dörr innan man går igenom den. Jag vet att man gör det. Faktiskt. På ett ställe står det att Joonna blinkar med ögonen. Jag frågar mig: Vad skulle han annars blinka med? Med tanke på all denna onödiga text så kunde boken varit ett par hundra sidor kortare, vilket förmodligen hade hjälpt till att göra det mer intressant.

Ett annat problem är Joona själv. Vad är han för übermensch egentligen? Han kastar en snabb blick på en brottsplats och kan direkt säga exakt vad som hänt. Han ser och förstår ALLT. Det hade kanske inte skadat om man gjort honom lite mer trovärdig. Relationen med assistenten Anja är fortsatt bara konstig. Om det är meningen att det ska vara roligt så går det mig helt förbi. Den nya karaktären, Saga, är också hon väldigt besynnerlig. Hon är vacker som en älva (vilket vi får veta otaliga gånger, ingen man kan låta bli att kommentera hennes utseende, tror minsann det var någon kvinna också) och beter sig som en bortskämd barnrumpa. Jag vet inte riktigt vilka arbetsplatser paret Coelho Ahndoril har jobbat på/besökt, men jag är otroligt glad över att jag aldrig jobbat där.

Hela boken känns som ett filmmanus och det menar jag inte på ett bra sätt. Det blir inte bättre bara för att man blandar in mer folk och kommer på den ena otroliga händelsen efter den andra, för både folk och händelser finns det så många av att det bara blir löjligt. Trovärdigheten sjönk för varje kapitel jag läste. Och den här grejen med TV-kändisen. Vad var det? Författarnas hemliga dröm? Jag tycker ändå att jag brukar ha ganska så hög toleranströskel, men denna passerar gränsen med råge på så många olika sätt.

Nu är det ju så att jag har de två följande delarna stående i hyllan redan, så ja, jag kommer fortsätta läsa ändå. Det var ju ändå lite spännande.

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Paganinikontraktet: Lotten, med näsan i en bok och Bokbrus.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.