Titel: Otrygg hamn
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 543
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Broken harbour
Översättare: Peter Samuelsson
Serie: Dublin Murder Squad 4
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 augusti 2017
Första meningen: En sak ska ni ha klar för er: jag var perfekt för det här fallet.
Baksidetext
Kriminalinspektör Michael Kennedy, "Scorcher", kallas tillsammans med sin partner, gröngölingen Richie, till det spöklika och halvt övergivna villaomårdet Broken Harbour vid kusten utanför Dublin. En far och hans två barn har brutalt mördats, medan hustrun förts medvetslös och svårt skadad till sjukhus. Lösningen som Scorcher - mordrotelns stjärna - först tycker verkar enkel, med en familjefar som har förlorat allt i krisen och ser ut att ha försökt ta sitt eget och sin familjs liv, kompliceras snabbt. Inget känns rätt i familjen Spains dyrt inredda hus och spåren pekar åt flera håll.
Samtidigt slåss Scorcher med sina egna demoner. Hans syster Dina plågas av mental ohälsa och fallet väcker farliga minnen till liv av en familjetragedi från Broken Harbour där de tillbringade sin barndoms somrar - före byggboomen, då det var ett semesterparadis. De noga kontrollerade gränserna i hans liv börjar vittra sönder, och sammanblandningen av familje- och arbetsliv riskerar att bli ohanterlig.
Min kommentar
Efter att ha övertygats av andra bokbloggare som hyllat Tana French ordentligt så har jag fortsatt läsa den här löst sammanhållna serien. Trots att jag egentligen aldrig har blivit riktigt övertygad om dess storhet. Detta är fjärde boken jag läser.
Det som jag egentligen gillar mest med de här böckerna är miljön. Speciellt nu när jag själv har varit på Irland och i alla fall kan relatera lite till både folk och miljö. Jag brukar ha ont av för detaljerade beskrivningar, men här ligger de på en bra nivå. Det är åtminstone den slutsats jag drar eftersom det inte är något jag reagerar över.
I Otrygg hamn är det Mick Kennedy som är i fokus och honom träffade vi i Brottsplats: Faithful Place. Åtminstone lite kort. Han är något så ovanligt som en hederlig polis. Inte heller har han några som helst drogproblem. Relationer, däremot, är han kanske inte så bra på, men han verkar ha gett upp den delen av livet. Förutom den till sina systrar. Och jag måste erkänna att jag inte alls förstår vad tråden med systern Dina gör i den här historien. Förutom att lägga extra börda på Micks axlar så gör den varken till eller ifrån.
Den jag tycker bäst om här är nog den gröna kollegan Richie (som Mick är lite mentor för), i alla fall till att börja med. Jag får en härlig känsla av Micks och Richies samarbete. Här finns helt obetalbara kommentarer och det lättar upp i dysterheten när man kan skratta åt eländet.
Det är en förfärlig massa utredning och förhör, gillar man inte det så ska man nog inte läsa denna. Själv tycker jag att det psykologiska spelet är riktigt intressant. Efter drygt hälften är jag säker på vad som hade hänt, medan Micks teorier blir mer och mer fantastiska. Och han byter dem lika lätt som han byter skjorta.
Stämningen är rejält ödesmättad och det är en tragisk historia som vecklar ut sig. Tana French kan det där med att beskriva hopplöshet och desperation. Yta är det viktigaste av allt, i stället för att be om hjälp så försöker man desperat upprätthålla fasaden. Här är nog samhället en stor bov i dramat, så som det stämplar alla som inte jobbar som odugliga/lata/parasiter... och så vidare. Skammen är för stor helt enkelt.
Tempot är väldigt långsamt, så långsamt att det ibland faktiskt blir lite långrandigt. Det hjälper inte heller att kapitlen är evighetslånga och mot slutet, när tempot borde dras upp lite, så blir kapitlen ännu längre. För att göra det än värre så finns det knappt några nya stycken att pausa vid heller. Tyvärr är boken dessutom på tok för lång för sitt eget bästa.
Detta var en väldigt jobbig bok att läsa, rent psykiskt, och det finns mycket jag funderar över. Slutet känner jag mig tudelad till och jag vet inte om det som hände var rätt eller fel. Allt är inte så enkelt som svart eller vitt och den här boken rör sig väldigt mycket i gråzonen.
Nu undrar jag bara vem som är huvudperson i nästa bok, som ska läsas snart. Jag hade hoppats på Richie, men det verkar ju inte speciellt troligt. Och jo, förresten, jag hade fel om vad som hade hänt.
Boktipsets estimerade betyg var 4,7 och genomsnittet 3,1 (beräknat på 86 betyg).
På Goodreads hade den 3,92 i genomsnitt (beräknat på 50 355 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Otrygg hamn: Johannas deckarhörna, hyllan och Bokhyllan i pepparkakshuset.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Jag har också läst hyllningar. Men nja, jag är inte helt övertygad om att jag ska läsa något av henne...
SvaraRaderaJag är lite tudelad. Det är inte så att jag älskar hennes böcker, men de är bra och speciella.
RaderaHar läst en annan bok av författaren, minns inte titeln just nu, den var lite annorlunda, ganska ok, men för tjock. Har inte riktigt känt för att läsa fler, men vem vet vad som händer...
SvaraRaderaJag har nog, trots allt, bestämt mig för att gilla Tana French :) Om hon bara kunde redigera lite hårdare...
RaderaEn författare som jag är nyfiken på.
SvaraRaderaHon är bra, men ganska ordrik.
RaderaHar läst en bok av författaren men blev inte helt såld.
SvaraRaderaNej, hon är inte en av mina favoritförfattare, men jag gillar henne :)
RaderaJag blir ändå litet sugen på att läsa den här boken (eller om jag skall börja med den jag redan har av samma författare, oläst i bokhyllan...) Jag gillar när det handlar om gråzoner, att man fortsätter att klura på det som hände och varför även efter att boken är utläst. Om det var rätt eller fel.
SvaraRaderaDet som låg boken i fatet är längden, den hade inte alls behövt vara så lång. Annars var den väldigt bra, jag gillar ju också det där när jag blir lite förvirrad i slutet och osäker på vad jag egentligen tycker om det som händer :)
RaderaHar sett detta namn lite här och var på sistone men det känns inte riktigt som min typ av bok.. eller jag vet inte!
SvaraRaderaHon är lite speciell, det är långsamt och ordrikt, men jag gillar nog. Jag skulle gilla ännu mer om hon inte använde så många ord :)
Radera