"Rävsång" av Christin Ljungqvist

Författare: Christin Ljungqvist
Titel: Rävsång
Genre: Skräck
Antal sidor: 303
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hanna 3
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 mars 2018




Första meningen: Människor verkar inte fatta hur bråttom det är att leva.

Baksidetext
Finns pappa är död, söp ihjäl sig. Finn vill gå vidare, men det är som att det inte går, som att något hindrar honom och resten av familjen. Något i lägenheten, som har att göra med sakerna som plötsligt försvinner, tv:n som ibland sätts på av sig själv, och Finns mystiska huvudvärk. Ingenting blir heller lättare av att det flyttar in en tjej på våningen under, med en utstrålning som gör Finn mållös.

Min kommentar
Min avslutaserier-utmaning flyter på och turen hade nu kommit till Rävsång. Sista delen i den väldigt löst sammanhållna serien med djurnamn. Jag har verkligen gillat de två tidigare böckerna och det är ju med lite skräckblandad förtjusning som i alla fall jag ger mig på sådana här efterlängtade böcker.

I den här boken befinner vi oss bara (i stort sett) i Göteborg och jag bara älskar det som jag måste kalla för kameraåkningar genom stan. Jag blir alldeles lycklig i hela kroppen och vill omedelbart flytta hem. Stämningen och känslan är perfekt fångad.

Språket här är annorlunda jämfört med de två tidigare. De väldigt långa meningarna, som jag har lärt mig gilla, är borta. I stället går takten i staccato, vilket jag gissar reflekterar Finns stammande. Det är ju så klart jobbigt att säga mycket när man stammar.

Finn är huvudperson och om honom finns det otroligt mycket att säga. Han är i mångt och mycket allt jag inte gillar hos en person. Finn är vansinnigt egocentrisk och jag blir så otroligt arg på folk som bara tänker jag jag jag. Han tycker att han kan göra precis vad som helst och sedan bara säga förlåt för att allt ska bli bra igen. Han tror att ingen annan någonsin har känt/upplevt samma sak som han. Finn gör allt det där som han skyller sin far för: tycker synd om sig själv, skyller allt på andra, klagar på att ingen finns där för honom, ingen lyssnar, smet när det blev för jobbigt. Den enda skillnaden är att Finn verkar komma på att han har behandlat sina nära och kära illa och att han nog är väldigt lik sin far.

Det hjälper inte alls till att Finn har en mor som hellre lägger energi på att lösa främlingars eventuella problem än sina egna. Och så har han en syster också, som jag nog faktiskt gillar mest av de inblandade. Hon känns väldigt äkta.

Väldigt länge sitter jag och väntar på att Hanna ska dyka upp, det gör hon inte förrän väldigt långt in i boken och då som en knappt förekommande bifigur. Det tycker jag är lite tråkigt, jag gillar ju henne. Det övernaturliga är kvar, men väldigt sparsmakat och faktiskt nästan inte alls. Som vanligt är det relationerna som är huvudtemat.

Jag blir inte alls lika berörd av Rävsång, vilket skulle kunna bero på att jag oftast är så arg på Finn att det överskuggar allt annat. Boken känns inte heller lika vibrerande och suggestiv som de tidigare två. Men jag skulle vilja säga att Christin Ljungqvist har gjort det igen och till min stora glädje skrev hon på Instagram att hon håller på med en uppföljare, en om Hanna som vuxen. Yay!

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 och genomsnittet 3,5 (beräknat på 16 betyg).
På Goodreads hade den 3,33 i genomsnitt (beräknat på 30 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Rävsång: Lottens bokblogg, Romeo and Juliet och C.R.M. Nilsson.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.