Film: Ready player one

Titel: Ready player one
Originaltitel: Ready player one
Genre: Science fiction
Regissör: Steven Spielberg
Manus: Zak Penn, Ernest Cline (bok)
Skådespelare: Tye Sheridan, Olivia Cooke, Ben Mendelsohn, Lena Waithe, Mark Rylance
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 139 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 10 augusti 2018





Handling
Året är 2045 och världen befinner sig på kanten till kaotisk kollaps. Människor har sökt trygghet i en virtuell verklighet - universumet OASIS som har skapats av den briljante och excentriske James Halliday. När Halliday dör, testamenterar han sin enorma förmögenhet till den som hittar den digitala ledtråd han gömt någonstans i det gigantiska OASIS. Det blir en tävling som engagerar en hel värld. När den unga hjälten Wade Watts bestämmer sig för att delta i tävlingen kastas han in i en fartfylld och svindlande skattjakt genom ett universum fyllt av mysterier och faror.

Min kommentar
I flera år väntade jag på att den här boken skulle översättas, men det hände aldrig. I stället kom filmen (och boken är fortfarande inte översatt) och jag hängde på låset när den släpptes på blu-ray. Förväntningarna var verkligen skyhöga och det torde vara omöjligt att leva upp till dem. Det var det inte.

Jag vill bara börja med att jag inte på något sätt kan göra filmen rättvisa. Vad jag än skriver. Och det här med popkulturen... 80-talet var mitt decennium.

Filmen börjar med att Van Halens Jump dånar ut ur högtalarna. Redan där blir jag på gott humör. På bara några sekunder, och utan ett enda ord, så görs det sedan fullständigt klart att 2045 lever människorna sina liv i den virtuella världen. Det är så otroligt snyggt gjort. Sedan plockar huvudpersonen fram en DeLorean. Där och då förstår jag att detta kommer att gå väldigt bra. En DeLorean är för övrigt inte det enda han slänger fram. Han har även ett discogolv, där han dansar loss till Stayin' alive, och en Zemeckiskub. De springer också omkring på Overview Hotel. Det är så många referenser till sådant jag växte upp med, både i musik, film och spel. Jag bara älskar det.

Skådespelarna trodde jag först att jag inte kände igen alls, men som vanligt visar det sig att jag har sett några av dem i andra filmer. Tyle Sheridan, som spelar Wade, har jag dock inte sett i något tidigare, men jag är säker på att han kommer att synas en hel del den närmaste tiden. Detsamma gäller för Olivia Cooke, som spelar Samantha. Kemin mellan alla inblandade är klockren.

Jag tycker filmen är djupare än vad man kan förledas att tro, när man förblindas av alla effekter och allt det otroligt snygga. Kanske beror det på att jag ser den med ögon som har sett en annan tid än den vi lever i nu, där vi redan är på väg mot det virtuella. Alla lever skyddade bakom sina avatarer, ingen vet vem du verkligen är. Avataren behöver ju inte spegla innehavarens utseende, kön eller ålder. Man är anonym. Det är egentligen inte förrän karaktärerna börjar samarbeta i den verkliga världen som de skapar riktiga känslor.

Trots att filmen är över två timmar lång så tittade jag inte på klockan en enda gång. Direkt när filmen var slut så frågade jag sambon om vi kunde se om den. Nu. Detta är en nördfilm. För nördar. Jag är stolt över att kunna räkna mig till dem. Och du, verkligheten är det enda som finns på riktigt.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 587 betyg).
På IMDb hade den 7,6 i genomsnitt (beräknat på 203 007 betyg).
Jag ger den 5,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.