Originaltitel: Once upon a time... in Hollywood
Genre: Drama
Regissör: Quentin Tarantino
Manus: Quentin Tarantino
Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Brad Pitt, Margot Robbie, Dakota Fanning, Margaret Qualley
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: USA
Längd: 161 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 24 januari 2020
Handling
Året är 1969 och den framgångsrike skådespelaren Rick Daltons karriär är på väg utför. Han har tidigare varit berömd då han spelat i en västernserie på 50-talet och någon som jämnt följt i hans fotspår är hans stuntman Cliff Booth. En roll som mer och mer gått över till att vara Daltons allt-i-allo, eftersom Cliff har svårt att få jobb då han tidigare varit misstänkt för att ha mördat sin fru.
Min kommentar
Den här filmen kände jag mig ytterst skeptisk till. Jag älskar Tarantinos filmer, men jag har så otroligt svårt för DiCaprio. Han kan förstöra vilken film som helst för mig. Länge tvekade jag, men till slut vann Tarantino. Det är jag väldigt glad för.
Jag har sett de flesta av Tarantinos filmer och något de alla har gemensamt är att de är extremt blodiga. [spoiler]I varenda scen satt jag alltså och väntade på blodbad och massaker. Det kom inte förrän mot slutet, men det att jag förväntade mig dem gjorde att jag satt på helspänn hela tiden.[/spoiler]
Once upon a time... in Hollywood är en riktig nostalgitripp. Förmodligen än mer om man känner till 50- och 60-talen. Speciellt västerngenren och sedermera spaghettivästern. Det här är inget mindre än en hyllning till filmkonsten och det gamla Hollywood.
Skådespelarna är fantastiska. Till och med DiCaprio är riktigt bra och jag klassar detta som hans bästa prestation någonsin. Brad Pitt är helt suverän och detta måste vara hans bästa roll sedan Se7en. Ett nytt stjärnskott, i form av Julia Butters, blir vi också presenterade för. Hennes scen med DiCaprio utanför saloonen är obetalbar och en av de bästa i hela filmen. Det finns också en hel hög med kända skådisar i små skitroller, men var blev Tim Roth av? Upptäckte hans namn när eftertexterna rullade, men jag såg honom aldrig.
Jag sitter som klistrad med totalt fokus så gott som hela filmen, drygt 2,5 timmar alltså. Det dröjer ända till 120:e minuten innan sambon plockar fram sin mobil. Ja, där ungefär var det en liten svacka, men den är högst marginell.
Once upon a time... in Hollywood är rolig, konstig, oviss och så otroligt snygg. Precis som en Tarantino ska vara. Den når inte riktigt ända upp till Pulp fiction, men nästan.
På Letterboxd hade den 3,9 i genomsnitt (beräknat på 293 458 betyg).
På IMDb hade den 7,8 i genomsnitt (beräknat på 353 519 betyg).
Jag ger den 4,5.
Filmen är
| Tråkig | Klurig | |
| Rolig | Förutsägbar | |
| Trovärdig | Snyggt foto | |
| Osannolik | Spännande | |
| Romantisk | För lång | |
| Sorglig | För kort |
Filmen kan köpas på cdon och discshop.
Vi såg den här nyligen och jag gillade också Leonardo DiCaprio för första gången på riktigt - och älskade Brad Pitt (men honom brukar jag gilla). Kanske för att DiCaprio såg ut som en man och inte en slätrakad pojke. Däremot är jag kluven till Tarantino. Jag älskade Pulp Fiction, gillade Reservoir Dogs men ogillade verkligen From Dusk Till Dawn. Men den här filmen gillade jag helt klart. Däremot önskar jag att jag kunde filmhistorien bättre från den tiden. Jag kände igen en del namn och vi anade en viss koppling med en viss händelse men blev ändå överraskade.
SvaraRaderaTänk, det är precis det jag brukar tycka om DiCaprio; han ser ut som en pojkspoling :) Precis som du säger så ser han mer manlig ut i den här filmen och det var nog därför jag klarade av att se honom :) Ja, den där händelsen som har koppling till verkligheten upptäckte jag inte förrän jag skulle skriva ihop det här inlägget. Jag gillade inte heller From dusk till dawn. Tror den är på tok för långt ifrån min vanliga genre. Vad jag minns så gillade jag den till de kom till den där baren...
RaderaDen här filmen såg vi alldeles nyligen. Tyckte att den var riktigt bra. Jag känner likadant som dig när det g.ller DiCaprio, men han gjorde bra ifrån sig. Brad Pitt var helt klockren i sin roll. Nostalgi, jajamensan. Kläder, hår, musik, bilar, jag hela kittet fanns där!
SvaraRaderaJag tror att detta måste vara det bästa DiCaprio har gjort och Brad Pitt var helt briljant. Jag tror att jag kommer att se om den här filmen :)
RaderaJag kommer att skriva om den i morgon ;-)Någonstans såg jag att scenen med Roth klippts bort
SvaraRaderaDet ser jag fram emot 🙂 Ska bli jätteintressant att höra vad du tycker om den. Tråkigt att scenen med Roth är bortklippt, men det förklarar ju saken.
Radera