Titel: En apa i Rågsved
Genre: Drama
Antal sidor: 274
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Mima Förlag
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 24 april 2020
Första meningen: Det är mitt fel att vi är hemma i stan.
Baksidetext
Tess är känslomässigt kidnappad. Utåt sett lever hon ett perfekt familjeliv, men livet som hon lever tillsammans med Rikard och de tre barnen i Stockholms innerstad har sakta men säkert brutit ner henne. Den sprudlande livsnjutaren som hon tidigare identifierade sig med har förvandlats till en person som hellre stannar hemma och smygonanerar på toaletten när resten av familjen går till parken. Rikard kallar henne för Tråk-Tess och styr henne med järnhand. För som han säger, om han inte hjälper henne att förstå, hur ska hon då lära av sina misstag? Många gånger har Tess försökt lämna, men ändå blivit kvar. Rikard brukar skratta när hon gör slut och påpeka att hon inte kan göra slut eftersom hon ju lovat att vara ihop med honom, och hon är väl ingen lögnerska? Att bryta upp relationen tycks vara en omöjlighet. Men en dag gör hon det. Lämnar. Efter en period av passionerat dejtande, hjärtesorg och en resa till Hollywood landar hon till slut i Rågsved. Där börjar hon åter bygga upp sig själv. Detta är en bok om att förlora sig själv för att sedan hitta tillbaka.
Min kommentar
En apa i Rågsved landade på min hallmatta en vecka när det fullkomligt regnade böcker över mig. Det var ett tag sedan, närmare bestämt så börjar det närma sig två år nu. Jag hade aldrig hört talas om boken, vad jag minns, och handlingen lät inte som 100% jag. Därför har den förblivit oläst. Nu behövde jag en hyfsat snabbläst bok och då föll valet äntligen på den.
Det här är en bok som nästan är skriven som en dagbok, på ett ytterst privat sätt, och om jag har förstått det rätt så är många av händelserna självupplevda. Jag får känslan att den egentligen är mer terapeutisk (för författaren) än något annat och tyvärr blir språket därefter. Det är mycket ältande, vilket kanske är förståeligt, men det är också väldigt mycket upprepningar av vissa ord och det stör mig.
Tess är en riktigt stark person och hon vägrar att se sig som ett offer. I början gillar jag henne och jag kan förstå varför hon har svårt att lämna Rikard. Det är när hon väl har lämnat honom som hon blir mindre lätt att tycka om. Vid ett tillfälle (eller snarare mot en person) beter hon sig som en stalker och blir obehagligt klängig. Helt ärligt så hade inte jag heller öppnat dörren för henne. Ibland förstår jag henne inte. I ena sekunden så berättar hon om hur svinaktigt Rikard beter sig när de träffas. I nästa andetag tänker Tess att han är trevlig de korta stunder som de möts. När hon väljer att fortsätta träffa en man, efter att hon fått veta att han är gift, så tappar jag all sympati för henne.
Det är ju ett mycket viktigt tema som behandlas i En apa i Rågsved, all misshandel ger liksom inte fysiska blåmärken. Allt handlar inte om fysiskt våld, psykologisk terror är lika illa och det syns inte. Jag vet ju att de där människorna finns, men jag har så svårt att förstå att man inte inser att man gör fel.
På Goodreads hade den 3,09 i genomsnitt (beräknat på 146 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
Tråkig | Spännande | |
Förutsägbar | Klurig | |
Långsam | Tempofylld | |
Ordbajsig | Fåordig | |
Mysig | Suggestiv | |
Måbrabok | Tankeväckande | |
Rörig | Genomtänkt | |
Sorglig | Rolig |
Andra som bloggat om En apa i Rågsved: Stories from the city, Tofflan och Punktslut.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar