"Dödens flod" av Dervla McTiernan

Författare: Dervla McTiernan
Titel: Dödens flod
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 381
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The ruin
Översättare: Ylva Stålmarck
Serie: Cormac Reilly 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 april 2020




Första meningen: Cormac lutade sig fram för att kika ut genom vindrutan och var nära att slå huvudet i ratten när bilen skumpade över ännu en grop i vägen.

Baksidetext
När Aisling Conroys pojkvän Jack hittas i floden Corribs mörka, kalla vatten får hon veta av polisen att det rör sig om självmord. I ett försök att glömma begraver sig Aisling i arbete. Men så återvänder Jacks syster Maude till Irland - efter många år utomlands - och är fast besluten att bevisa Jack blivit mördad.

Samtidigt har kommissarie Cormac Reilly, som nyligen omplacerats från insatsstyrkan i Dublin, fått i uppgift att gräva i ett tjugo år gammalt fall, som förföljt honom under åren: när Jack bara var en liten pojke dog hans och Maudes mor. Dödsfallet rubricerades som en oavsiktlig överdos. Nu utreds fallet på nytt, som ett möjligt mord.

Andra kommissarier på stationen kopplar Jacks död till moderns, och Maude framstår alltmer som huvudmisstänkt. Men Cormacs instinkt säger honom att allt inte är som det verkar...

Min kommentar
Dödens flod lockade mig när jag gick igenom intressanta boksläpp för januari. Jag menar Irland... och inte bara Irland, utan till och med Galway. En fantastisk stad på Irlands västkust, som jag besökte sommaren 2016 och ögonblickligen blev förälskad i. När boken plötsligt en dag låg på min hallmatta så blev jag väldigt glad och nu är den äntligen läst.

Jag gillar miljön, så klart, jag gillar ju Galway och jag försöker febrilt känna igen de olika landmärken som nämns. Jag börjar till och med vandra omkring där med hjälp av Google Maps. Då inser jag att det fanns betydligt mer att se än vad jag hann med under mitt alltför korta besök. Detaljnivån är perfekt för mig i alla fall, varken för mycket eller för lite.

I början upplevde jag det som att det blev lite rörigt. Det kändes som att det var en väldig massa karaktärer, vilket det inte var sammantaget, men när man träffar alla på en gång så blev det lite för mycket. Det blev många tillbakablickar och väldigt många förklaringar av tidigare händelser, av vilka väldigt många bara antyddes. Det mesta fick nog sin förklaring till slut, om inte annat så förstod man det ändå.

Karaktärerna är intressanta och jag vill veta mer om dem. Huvudpersonerna här kan man nog säga är Cormac Reilly, polisen, och Aisling, vars pojkvän sägs ha begått självmord. Det är i alla fall dessa vi får följa. Andra poliser dyker också upp och en del av dem gillar jag. Andra inte. Här finns en lite märklig maktkamp, som jag tycker är både tragisk och patetisk. Den mesta energin, för poliserna, går åt till att fundera på vem man kan lita på. Och då menar jag av de andra poliserna. Korrumperade myndighetspersoner är bland det värsta jag vet och jag tycker att det var lite för tydligt vem som egentligen var the bad apple.

Dödens flod är väldigt spännande och jag hade svårt att sluta läsa. Olika samhällsproblem avhandlas, ofta har de med religion att göra, som abort och självmord. Den är ganska mörk och det är lite deprimerande läsning om det näst intill obefintliga sociala skyddsnätet på Irland förr. Glädjande nog så är ju detta första delen i en serie, både andra och tredje delen har kommit på engelska (dessutom två prequels om jag har förstått det rätt) så nu väntar jag bara på att även de ska översättas.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,98 i genomsnitt (beräknat på 14 677 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Dödens flod: Johannas deckarhörna och karinboktok.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.