Titel: Benny älskar baklava
Genre: Feelgood
Antal sidor: 268
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 mars 2022
Första meningen: En sekund.
Baksidetext
Benny begär inte mycket av livet. Bara att det är ordning och reda i rörmokeriet, att Liverpool vinner sina matcher och att ölen på puben är skummande kall. Dagarna går sin gilla gång och bjuder sällan på några större överraskningar. Inte förrän det övergivna grannhuset plötsligt får nya invånare.
Farah och hennes familj är flyktingar från Syrien och nyinflyttade i den lilla orten Klippan, något som vänder upp och ner på allt invant. Lugnet på gatan byts mot högljudda diskussioner och oskottade trottoarer. Benny är skeptisk. Polarna ännu mer. Och när en serie stölder och våldsbrott samtidigt blossar upp är spekulationerna i full gång.
Trots motsättningarna dras Benny motvilligt till Farah. Hon är mörk och spännande, men också irriterande. Varmhjärtad och omtänksam, men också en besserwisser. Och så bakar hon gudomligt goda kakor, även om han uppfattar ordet baklava som en smula suspekt. Problemen i byn eskalerar, drevet går, och Benny får erfara vad rädslan för det okända kan göra med människor. När situationen ställs på sin spets och Benny tvingas till ett livsavgörande val krävs det mer mod än han någonsin lyckats uppbåda.
Min kommentar
Jag är osäker på om jag överhuvudtaget lade märke till Benny älskar baklava när jag gick igenom intressanta boksläpp för oktober förra året. Om jag såg den så är jag ganska säker på att jag snabbt scrollade förbi. Det lät förmodligen inte alls som en bok för mig. Men så låg den där på hallmattan en vacker dag. Jag tänkte att feelgood aldrig är fel och behovet av det blir bara större och större. Den fick vara med i min Boktolva i år.
Den här boken har jämförts med Fredrik Backmans Ove-bok, vilket kanske inte är helt missvisande, men inte heller helt rättvist. Av ganska många skäl, men det största skälet är nog att där var det kantiga Ove mot världen. Här är det inskränkt by mot världen. Det blir liksom inte riktigt lika gulligt och inte lika roligt. I stället blir det en svartvit skildring av ganska komplicerade saker och det är jag inte speciellt glad i.
För mig är det här en berättelse om två kulturer som krockar. En rejäl frontalkrock. En kultur är varken mer rätt eller mer fel än någon annan, bara olika. Förutom att det då finns mer av någon på varje given plats på jordklotet. Jag är av den bestämda åsikten att man får ta seden dit man kommer, mestadels. Man måste vara lite lyhörd när man kommer till en ny plats. Det är jag till och med när jag bara kommer som turist. Jag kan inte förutsätta att det jag är van vid funkar överallt. Alla är vi "konstiga" och "annorlunda" om vi placeras någonstans utanför vårt egentliga sammanhang.
Karaktärerna är lite för stereotypiska och klyschiga, vilket gör allt väldigt (över)tydligt. Något jag har lite svårt för är att jag uppfattar det som att Bennys personlighet framställs som mindre "rätt", att den är udda och... inte så bra. Jo, han har fel om ganska mycket och han behöver helt klart ett mer öppet sinne, men jag kan inte se att det är något fel med att vilja ha ordning och reda, att man vet vad man har för skyldigheter och tar ansvar för det. Kontentan av det hela verkar vara att Benny måste ändra på sig (och ja, det måste han, vad gäller mycket), men det här är i allra högsta grad en tvåfilig väg.
Ett annat problem med boken är att jag inte alls kan se det komiska i en allvarlig misshandel och inte heller i skottlossning i ett villaområde (ingenstans, faktiskt). Jag har så otroligt svårt för, så kallade, medborgargarden. De där självpåtagna rättskiparna, som nästan alltid har fel, både i verkligheten och i hitte-på. Här blir det på tok för många generaliseringar och förenklat. Tyvärr spär den nog dessutom på de fördomar som andra eventuellt har mot invånare i (skånska) småbyar. Alla som bor på mindre orter är inte inskränkta och främlingsfientliga. Dessvärre är det nog inte heller så lätt att lösa de problem som finns, som att baka baklava, men det är en väldigt vacker tanke och en bra början.
Benny älskar baklava är i stort en smårolig och underhållande bok, om fördomar, vänskap och lojalitet. Om att även gammal lojalitet har sina gränser. Om att vi människor är mer lika än olika. Alla vill vi ju egentligen samma saker.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,67 i genomsnitt (beräknat på 12 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Benny älskar baklava: DAST Magazine, Den läsande kaninen och Lenas böcker och annat
helt ok kul bok, ser lite paralleller till Ove
SvaraRaderaJa, det är ju en man i båda böckerna, men Ove var lättare att tycka om.
RaderaJag undrar verkligen vad jag kommer att tycka om den ;-) Maken har redan läst och gillat.
SvaraRaderaJag ser egentligen mer likheter med Hundraåringen, men lite uppblandad med Ove 🙂
Radera