Titel: Hus av glas
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 431
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Glass houses
Översättare: Carla Wiberg
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2022
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 juni 2023
Första meningen: "Var vänlig uppge ert namn."
Baksidetext
När en mystisk figur dyker upp i Three Pines en kylig novemberdag blir Armand Gamache och samhällets övriga invånare först nyfikna, därefter ängsliga. Genom regn och rusk står den där, orörlig, och stirrar rakt framför sig.
Från det ögonblick gestalten kastar sin skugga över samhället misstänker Gamache - nu överintendent på mordroteln i Québec - mörka avsikter. Ändå gör han inget. För vad kan han göra? Han kan bara betrakta och vänta, och hoppas att hans växande rädsla inte ska besannas. Men så försvinner besökaren över en natt, ett lik upptäcks, och Gamache måste ta sig an fallet.
När rättegången inleds ett antal månader senare är det en het julidag i Montréal, och Gamache brottas fortfarande med den kedja av händelser som satts i rörelse den där bistra dagen i november. Inte bara den åtalade måste nu stå till svars - även Gamaches samvete väntar på sin dom.
Min kommentar
Då var det dags att ta sig an den trettonde delen i serien om Armand Gamache, Hus av glas. Det är dessvärre den senast översatta så nu är jag ikapp. Ett litet tag. I mitten av september verkar nästa del släppas på svenska. Den får bli ett fall för julklappslistan och den ser ut att utspela sig i januari, som kan vara av intresse om man, som jag, försöker läsa dem under rätt årstid.
Merde. Det är ett vanligt förekommande ord i den här boken. Jag håller med. Merde. Vilken bok. Det här är en av de bättre i serien (det kan vara svårt att avgöra, då standarden är skyhög), vilket egentligen inte är riktigt klokt vid den trettonde delen. Upplägget här är annorlunda mot de tidigare böckerna, men det är sannerligen Pennys styrka. Att hon lyckas variera sig så. Gemensamt är att de alltid handlar om moral och det finns ofta mycket att ta ställning till.
Lite orolig blev jag när jag började läsa. Jag har nästan alltid svårt för när det är två parallella berättelser. Speciellt när det i den ena berättas vad som hände i den andra. Eller hur man ska uttrycka det. Jag fick lite svårt att komma in i historien, men det vänder ganska snabbt. Sedan kan jag nästan inte släppa den innan den är utläst. Det hände att det var lite otydligt i vilken tråd man befann sig, genom hela boken. Trådbytena kunde dessutom ske mitt i kapitlen också. Det var inget större problem, men det kunde ha gjorts tydligare.
Ruth är som vanligt min stora favorit (Gamache är utom tävlan) och hon har en större, men något lugnare roll. Hon får visa en del nya sidor. Det vimlar av olika referenser till allehanda intressanta saker och behovet (önskan, inte nödvändigheten) att googla är alltid stor när jag läser Louise Penny. Kanske är den där el Cobrador el Frac något att ta efter? Eller egentligen den fiktiva(?) historiska sorten då.
En liten undran har jag. Louise Penny får ju så klart placera sin fiktiva by var hon vill, men jag blir ganska förvirrad. Jag får inte alls ihop geografin här, med var den verkar ha legat förut.
Hus av glas är en bok om att göra fel sak av rätt anledning. Och mod. Ett enormt mod. Eftersom jag litar på Gamache (och Penny) till 100% så var jag egentligen aldrig orolig, men ändå. Nu sitter jag här och hoppas att den svenska polisen "gör en Gamache". Det skulle ju kunna förklara en del. Och så hoppas jag att Louise Penny kan fortsätta variera böckerna länge än. Till dig som vägrar läsa något som överhuvudtaget kan kallas för deckare: Skyll dig själv!
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 4,32 i genomsnitt (beräknat på 62 210 betyg).
Jag ger den 4,5.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Detaljrik | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Hus av glas: Lottens bokblogg, Bokstunder och Snowglitter.
De är ju så bra! Och snart kommer en ny :-)
SvaraRaderaJag förstår egentligen inte att det fortfarande kan vara så bra och kännas så nytt, efter tretton delar. Men nu kommer det ayy bli lite jobbigt, när man är ikapp 😟
RaderaDet blir lite jobbigare när man kommer ikapp. Men den här serien är en av de få som jag köper direkt som inbunden när den kommer.
SvaraRaderaBöckerna brukar släppas så att de passar att önska sig antingen i födelsedagspresent eller julklapp 🙂
Radera