"Spelaren" av Harlan Coben

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 358
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Deal breaker
Översättare: Lennart Olofsson
Serie: Myron Bolitar 1
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 1995 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 augusti 2013





Första meningen: Otto Burke, det välsmorda munlädrets mästare, förde upp spelet till en högre nivå.

Baksidetext
När den unga Kathy Culver spårlöst försvinner från universitetsområdet står alla handfallna. Det enda spår som finns efter henne är ett par trosor slängda i en soptunna och polisen lägger till slut ned utredningen i brist på bevis. Ett år senare är Kathys pojkvän, quarterbacken Christian Steel, i starten av en lysande fotbollskarriär när han plötsligt får ett samtal ifrån någon som utger sig för att vara den förvunna Kathy. Är hon trots allt i livet?

Sportagenten Myron Bolitar gör allt för att hjälpa sin skyddsling och när Kathys far sedan bli mördad inser han att det är något som inte står rätt till. Tillsammans med sin kompanjon, den egocentriske kampsportsfanatikern Win, dras han in i en härva av orent spel och snabba kast. Vad har egentligen hänt Kathy och går det att hitta hennes fars mördare? Till slut tvingas Myron spela ett mycket högt spel i jakten på sanningen.

Min kommentar
För riktigt många år sedan, 2006, läste jag min första Harlan Coben, Borta för alltid. Jag kommer inte ihåg vad det var, men jag gillade den inte alls och det blev inga fler böcker lästa av honom. Tills nu. Det är lite det som är faran med bokbloggar, någon älskar alltid en författare. Så även Harlan Coben. Då blir jag lite nyfiken och måste så klart ge honom en andra chans.

Allt börjar i ett rasande tempo och sedan ökar det. Saker som för historien framåt händer hela tiden och det är spännande. Alldeles oavsett om det är inte speciellt realistisk att en före detta basketspelare, sedermera juristutbildad på Harvard och före detta FBI-anställd(?) numer är sportagent och utreder mord, bland annat, som påverkar hans klienter. Vilket får mig att fundera lite på hur gammal denna Myron Bolitar egentligen är, med allt han hunnit med borde han vara 40-45, men han tycks bara vara runt 30. Inte nog med det, allt han gör, gör han tillsammans med sin kompis som är expert på taekwondo och tillika hyresvärd, säkerhetsexpert och finansiell rådgivare.

Historien berättas på ett humoristiskt sätt och för det mesta är det snabba och roliga replikskiften, men det balanserar farligt nära gränsen till löjligt. Dumma poliser är en liten detalj som jag stör mig på när jag läser deckare och även om de nu inte var riktigt korkade så undrade jag varför ingen av dem reagerade över den där lilla biten information som de fick under ett förhör. Till och med jag hajade till, men varken polis eller Myron ifrågasatte.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag gillade detta, men dialogerna får inte bli fjantigare än så här då blir det för mycket och just nu är jag glad över att jag har de två nästkommande delarna om Myron Bolitar i hyllan redan.

Boktipsets estimerade betyg var 3.3. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Spelaren: Bokraden, En bokcirkel för alla och Kulturkonsument.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.