"Doktor Sömn" av Stephen King

Genre: Skräck
Antal sidor: 507
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Doctor Sleep
Översättare: Boo Cassel
Serie: The Shining 2
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 april 2014






Första meningen: Den andra dagen i december ett år då en jordnötshandlare från Georgia styrde i Vita huset brann ett av Colorados stora semesterhotell ner till grunden.

Baksidetext
För 36 år sedan lyckades en liten pojke fly undan en besatt författare - sin egen far - och med en hårsmån rädda sig undan när både hotellet han bodde på och hans far sprängdes i luften. Det var en skrämmande historia om The Overlook Hotel, ett hus hemsökt av onda minnen. Berättelsen hette The Shining, på svenska blev det Varsel. Men vad hände med pojken? Det får vi veta nu. Doktor Sömn är Stephen Kings efterlängtade fortsättning på berättelsen om Danny Torrance.

Danny Torrance har blivit en medelåders man. Efter att ha levt ett liv som gränsat till döden genom ett självförbrännande alkoholmissbruk (precis som sin far) så har han blivit nykter och bosatt sig i en liten stad i New Hampshire. Där har han fått jobb som vårdare på ett sjukhem och kan med sin synska förmåga - sin shining - ge tröst och lugna dem, som ska dö. Han har en katt som ständig följeslagare. Patienterna kallar honom Doktor Sömn.

Men hans lugna liv ska snart slitas sönder. Danny har fått telepatisk kontakt med en flicka som har samma förmågor som han, bara oändligt mycket starkare. Flickan, som heter Abra, ber förtvivlat om hjälp. Hon är jagad av en samling vampyrliknande varelser, som lever på människors själar. Och den bästa och mest långlivade näring de kan få är när de träffar på någon som Danny eller Abra.

Det går inte att komma undan. Anfall är bästa försvar. Danny och Abra bestämmer sig för att bli jägare i stället för att låta sig jagas. Och jakten leder ända till platsen där The Overlook Hotel en gång stod.

Min kommentar
En uppföljare till Varsel? Varsel som faktiskt är den enda bok jag sträckläst på riktigt, jag släppte den i stort sett inte från att jag började läsa tills den var slut och för mig var den en äkta fullpoängare. Det var med lite oro, stor nyfikenhet och ganska stor bävan jag startade läsningen om vad som hände lille Danny Torrance efter allt det där hemska på Overlook Hotel.

Pojken Danny har blivit mannen Dan, även om det hela börjar när Danny fortfarande är en liten grabb. Lite bakgrund och ett par trådar som knyts ihop. Sedan går det bara utför. Dan har blivit en riktig suput och dövar skimret med sprit. Vändningen kommer när han sjunkit så djupt man bara kan. Det finns ingen som kan beskriva människor och händelser som King. Här berättas ingenting utan allt upplevs. Inklusive bakfyllan som drabbar Dan. Det är den mest ingående beskrivning av bakfylla jag har läst och jag misstänker att King tagit den från sitt eget liv.

Det går inte att berätta så mycket utan att avslöja viktiga saker, men sin vana trogen håller King läsaren i ett stadigt grepp. Och, också sin vana trogen, går han lite för långt. Det blir helt enkelt för mycket ibland och "monstren" blir så äckliga att de går över gränsen till löjliga. Tyvärr blir jag inte alls rädd för löjliga monster. Även om jag nästan sträckläste boken så saknade jag något. Eller så var det det där "för mycket".

Här finns i alla fall två trevliga vändningar (förutom de rent fysiska då, ha ha), som jag inte alls såg var på väg. Förmodligen var jag för fokuserad på själva läsningen för att upptäcka eller bry mig om vissa ledtrådar. Något som störde mig var att jag från början fick för mig att de där människorna i husbilarna var gamla pensionärer (jag kan ha läst det i någon recension, men jag vet inte) och det störde mig när det jag läste inte alls stämde med den uppfattningen. De flesta som åkte runt där var ju relativt unga.

Jag gillar att berättelsen förankras i verkligheten, med presidenter och stora händelser. Något som också är typiskt King. Och jag vet att åtminstone jag kommer att titta misstänksamt på husvagns-/husbilskaravaner i fortsättningen.

Boktipsets estimerade betyg var 4.8. På Goodreads hade den 4.14 i genomsnitt. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Doktor Sömn: Snowflakes in rain, Malins hörna och Bibliophilia.

Boken kan köpas på AdLibris och Bokus.