"Döda talar inte" av Eva Dolan

Författare: Eva Dolan
Titel: Döda talar inte
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 399
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Tell no tales
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Zigic & Ferreira 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 31 maj 2016




Första meningen: Klockan fem på morgonen var det lätt att se i vilka hus det fortfarande bodde engelsmän.

Baksidetext
Bilen som plöjer rakt in i busshållplatsen tidigt en morgon lämnar ett spår av död och förstörelse efter sig. Kriminalarna Zigic och Ferreira kallas in från hatbrottsenheten i Peterborough för att utreda smitningsfallet. Eftersom de samtidigt har ett annat fall på sitt bord, ett med obehagliga nynazistiska övertoner, så blir de lättade när det verkar finnas en uppenbar misstänkt. Men fallet är inte så enkelt, trots allt.

Ferreira tror att den lokale politikern Richard Shotton, ledare för ett nyligen etablerat högerextremt parti, kan vara involverad på något sätt. Shotton har haft en tidigare karriär inom RAF och har en brasiliansk hustru, och en del journalister har förutspått honom en framgångsrik politisk bana trots hans extrema åsikter. Men är hans parti en täckmantel för något ännu mycket farligare?

Min kommentar
Jag har nog längtat efter den här boken ända sedan jag läste första delen i serien om Zigic och Ferreira, Lång väg hem, för drygt ett och ett halvt år sedan. Det verkar vara något med Eva Dolans berättarstil som passar mig väldigt bra.

Ämnet är ju högaktuellt på alla sätt och vis, speciellt nu med Brexit och allt, och jag gillar verkligen att författaren inte räds för att ta upp obekväma ämnen. Det känns också väldigt bra att hon inte väljer den enkla lösningen, för det här är inget enkelt ämne. Fördomar finns i alla "läger" och åt alla håll. Att Eva Dolan har valt just Peterborough som skådeplats trodde jag var mer en slump, men det visar sig att så är det inte. Peterborough verkar vara den stad i England som har flest anhängare för Brexit, just på grund av invandringen (artikel i Aftonbladet ).

Precis som när jag läste förra boken så sugs jag in direkt och även om tempot kanske inte är det högsta och trots att man själv ganska snabbt kommer fram till hur allt ligger till så är det spännande. Det här är väldigt långt ifrån den brittiska mysdeckaren à la Morden i Midsomer, här är det mörkt och skitigt. Nästan utan hopp. Jag får känslan att boken bygger mycket på stämningen och att det är den som suger tag i mig. Tyvärr så tappar jag bort den lite efter ett ofrivilligt läsuppehåll på två dagar.

Kanske hade jag hoppats på att lära känna Zigic och Ferreira bättre i den här boken, men de känns nästan som utomstående berättare och jag funderar lite på om det är därför jag gillar detta så mycket. Just det lite opersonliga gör att det inte blir fördömande eller föreläsande. Jag uppskattar att jag inte behöver drunkna i personliga problem med fru/man/barn och i stället tillåts fokusera på brottet.

Det här är en typisk bok som kryper under skinnet på mig eftersom det här med fanatiker, av alla sorter, skrämmer mig på riktigt. Det är väldigt sällan något är så svart eller vitt som fanatiker påstår, det mesta rör sig i gråzonen.

Mina enda farhågor för framtiden är att det kan bli lite trist om huvudpersonerna alltid ska råka illa ut och att det eventuellt kan bli lite för mycket samma likadant med en så specialiserad enhet som denna, som bara hanterar hatbrott. Längtar efter nästa bok gör jag i alla fall. Redan. Hoppas den översätts snart.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 4,0 (beräknat på 2 betyg).
På Goodreads hade den 4,06 i genomsnitt (beräknat på 128 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Döda talar inte: Johannas deckarhörna, Zellys bokhylla och Violens boksida.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.