"Även som död sig lik" av Hans-Olov Öberg

Författare: Hans-Olov Öberg
Titel: Även som död sig lik
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 200
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Kalla kulor förlag
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 augusti 2019




Första meningen: "Lycka till med din historieforskning i kväll", sa morsan.

Baksidetext
Försommarvindarna sveper in det lilla mässingsbruket Skultuna i en bedräglig värme. Återföreningen för kullen som gick ut Persboskolan för trettiofem år sedan närmar sig, och ett sjuttiotal avgångselever väntas till Brukshotellet. En av dem är Tony Hammar, som närmar sig uppväxtorten med blandade känslor. Nyfikenheten kring vad som hände med dem som aldrig låtit tala om sig kämpar mot en märklig ångest över att behöva redovisa sin egen livsresa. Glädjen över att få träffa de man aldrig riktigt lyckats släppa varvas med oron över att stöta på de man svurit att aldrig se mer. Taggen i hjärtat efter sveket sitter kvar och smärtar ännu. Kanske ges nu möjlighet att reda ut alltsammans?

Festligheterna får ett abrupt slut. Men vem är egentligen offer och vem är förövare i en samling människor där alla är sig lika, men ingen egentligen kände någon?

Min kommentar
För några år sedan läste jag en trilogi av Hans-Olov Öberg, som var väldigt annorlunda mot det mesta jag har läst i deckarväg. Trots att vissa delar var i det närmaste perfekta så passade inte stilen mig jättebra och det kan nog vara förklaringen till varför Även som död sig lik har blivit stående oläst i hyllan.

Jag känner inte till Skultuna och jag har heller aldrig varit på någon klassträff, men jag skulle nog kalla detta för en perfekt miljö. Alla dessa gamla oförrätter, inbillade eller ej, som kommer fram. Speciellt efter lite alkohol. Och musiken som spelas på återträffen är ju magisk.

Det faller sig naturligt att det blir en hel del tillbakablickar till skolåren och det är här som boken är som bäst. Alla dessa tidsmarkörer som sätter igång gamla minnen i min hjärna och om jag inte minns fel så är det precis detta som jag har gillat i författarens tidigare böcker också. Bäst gillar jag ändå avsnitten med Tony och hunden, Axel. Trots att det är en bulldogg. Axel är en helt egen karaktär och har en helt egen röst.

Det är en förvånansvärt fyllig historia som får plats på 200 sidor och då hinner vi ändå med en liten historielektion, vilket är passande för huvudpersonens yrke, och en liten ekonomilektion, vilket är passande för författarens yrke. Själva mordhistorien är dock ganska tunn och hamnar i skymundan. Motiven känns lite oklara och jag förstår dem överhuvudtaget inte.

Jag brukar gilla parodier och när man driver med något etablerat, men här blir jag osäker på om det är en parodi eller om det är på allvar. Då faller liksom hela parodieringen. Om det nu är en sådan. Det hela är lite för klämkäckt skrivet för mig.

På Goodreads hade den 2,67 i genomsnitt (beräknat på 3 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Även som död sig lik: Lottens bokblogg och Tankar från en samlares hjärna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.