Originaltitel: Joker
Genre: Thriller
Regissör: Todd Phillips
Manus: Todd Phillips, Scott Silver
Skådespelare: Joaquin Phoenix, Robert De Niro, Frances Conroy, Brett Cullen, Zazie Beetz
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: USA
Längd: 122 min
Serie: -
Såg den på Netflix 28 augusti 2020
Handling
Arthur Fleck är en man som möts av grymhet och förakt av samhället. Dagtid arbetar han som clown och på kvällarna försöker han slå igenom som stand-up komiker, men det känns som att skratten alltid är på hans bekostnad. Han är helt ur synk med verkligheten och hans okontrollerbara och opassande skratt, som bara ökar när han försöker behärska det, leder till mer hån och även våld.
Min kommentar
För en väldig massa månader sedan så var det en kollega som undrade om jag hade sett Joker. Jag förklarade att jag inte är jätteförtjust i superhjältefilmer, rent generellt, och inte Batman, mer specifikt. Hon tyckte att jag borde se den ändå för den var så annorlunda och bra. Sedan dess har jag försökt hålla lite utkik och plötsligt en dag så fanns den på Netflix. Så klart fick den bli fredagsfilmen.
Det här är ingen superhjältefilm, först och främst för att Joker ju egentligen inte har några superkrafter. Han är bara en vanlig människa. Filmen är inte heller serietidningsglättig på något sätt. Här är det mörkt, brutalt, rått, naket och hopplöst. Det är mer en psykologisk studie av en människas väg ner i djupaste galenskap. Fortare och fortare går det.
Jag blev lite förvirrad när det visade sig att den Wayne som figurerade här var Thomas Wayne, inte Bruce. Så den här filmen binder ihop händelserna med början på Batmans historia. Det är väldigt långsamt berättat och ingen action alls, men det är både berörande och spännande. I alla fall för oss som inte behöver explosioner och biljakter (även om det också är spännande). Sambon blev dock uttråkad efter bara en halvtimme eller så.
Joaquin Phoenix är så brutalt bra i Joker! Utan honom så tror jag faktiskt att filmen inte alls hade blivit så här bra. Han är Joker. Kul också att se Robert De Niro i en (ganska) liten, men naggande god roll.
Joker är ganska aktuell och lite för nära verkligheten för att det ska kännas bra, med tanke på nedmonteringen av psykvården. Så här kan det gå. Och har ju gått x antal gånger ute i den verkliga världen.
På Letterboxd hade den 3,8 i genomsnitt (beräknat på 655 870 betyg).
På IMDb hade den 8,5 i genomsnitt (beräknat på 852 936 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
| Spännande | Tråkig | |
| Klurig | Förutsägbar | |
| Trovärdig | Osannolik | |
| Snyggt foto | Rolig | |
| Romantisk | För lång | |
| Sorglig | För kort | |
| Fartfylld | Långsam |
Jag tyckte också om den här till sambons förvåning. Ingen av oss ser superhjältefilmer och sambon förstod först inte ens att det var Jokern i Batman som avsågs förrän jag sa det. Jag undviker oftast också allt för mörka och depressiva filmer. Men som du säger så gör Joaquin Phoenix det så otroligt bra så det gick inte att inte tycka om den trots att man vet vad Jokern sen blir.
SvaraRaderaUngefär som här då. När filmen var slut så tyckte sambon att den kunde vara värd en tvåa och han blev riktigt förvånad när jag sa att jag gillade den 🙂 Joaquin Phoenix gjorde det faktiskt omöjligt att inte gilla.
Radera