Bok: Hembiträdet av Freida McFadden

Författare: Freida McFadden
Titel: Hembiträdet
Genre: Thriller
Antal sidor: 302
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The housemaid
Översättare: Åsa Brolin
Serie: Hembiträdet 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2024
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 juli 2024




Första meningen: Om jag lämnar det här huset så blir det i handbojor.

Baksidetext
Millie har avtjänat ett tioårigt fängelsestraff och bor i sin bil när hon får jobb som hembiträde hos den förmögna familjen Winchester: mamma Nina, pappa Andrew och nioåriga dottern Cecelia. Bostad ingår – ett minimalt vindsrum i familjens jättevilla.

Millie satsar allt på att sköta jobbet perfekt – hon städar, tvättar, tar hand om parets dotter, lagar fantastiska middagar till familjen och äter själv ensam i vindsrummet. Men snart börjar hon ana att familjen Winchester döljer betydligt mörkare hemligheter än hon själv.

Varför beter sig Nina så bisarrt? Och varför går det bara att låsa vindsrummet från utsidan? När Millie faller för frestelsen att försöka ta reda på vad som egentligen pågår i huset tar allt en chockerande vändning. Det visar sig att familjen Winchester spelar ett farligt spel – men de vet inte vad Millie är kapabel till ...

Min kommentar
När jag höll på och läste Stephen Kings nya novellsamling så upptäckte jag, till min stora förtvivlan, att den ännu inte fanns som e-bok (kommer inte förrän 23 januari, nästa år). Eftersom jag pendlar med buss när jag tar mig till kontoret så var det omöjligt att läsa den tegelstenen utan avbrott. Alltså blev jag tvingad till så kallad slalomläsning. Valet föll på Hembiträdet, som väl måste betraktas som en snackis.

Min stora farhåga med den här slalomläsningen var att den skulle påverka läsningen av denna på ett negativt sätt. I alla fall var det det jag tänkte efter att ha haft med mig den på pendlingen första dagen. Det var nämligen svårt att lägga ifrån sig den, nästan omöjligt, när jag kom hem, men jag kom snabbt in i det igen när det var dags att pendla nästa gång. Som om jag aldrig hade lämnat, faktiskt.

Många tankar blir det under läsningen. Den första är nog: Vilket förfärligt ställe! Och varför i hela friden är Cecelia så odräglig? Sedan undrar jag ju så klart varför pappa inte säger ifrån och följdfrågan blir ju då om de kanske är är, typ, good cop, bad cop. Snart är det ganska uppenbart, ändå, vem som är galen. Eller i alla fall vem som inte är det. Det är dock det lilla i sammanhanget för det är betydligt värre än man kan tänka sig.

Först får man Millies synvinkel. Nästan två tredjedelar in så skiftar det till Ninas historia. Mot slutet skiftar de och ibland sker bytena snabbt. Vid ett tillfälle var det lite förvirrande vem som egentligen var "jag". Ganska länge är jag osäker på vad jag egentligen ska tro. Det finns hela tiden en osäkerhetsfaktor, man kan liksom aldrig vara säker. Jag tycker det är riktigt snyggt gjort att man inte fick all bakgrund direkt.

Rent generellt så gillar jag inte hämndtema. I vissa fall är den dock inte bara okej, utan nödvändig. Det är en djävulsk plan och rejält elak. Men förståelig. Och vilken affärsidé! Slutet ... jag vet inte riktigt vad jag ska säga, förutom att jag högaktningsfullt struntar i om slutet är osannolikt. För lika osannolikt som det är, precis lika tillfredsställande är det. Nog sagt.

Hembiträdet är precis som jag vill ha en psykologisk thriller. Det är en krypande, obehaglig stämning. Som det ju alltid är när man inte vet vad man ska tro. Jag gillar att man inte får allt serverat, det krävs att man tänker lite själv. Glädjande nog så kommer en andra del om bara en vecka och tydligen ska det bli en trilogi. Det är nog bra om det slutar där för jag är osäker på om idén klarar fler än tre böcker.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,33 i genomsnitt (beräknat på 1 364 285 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Hembiträdet: Kulturbloggen, Västmanbok och En blogg för bokugglor