"En midsommarnattsdröm" av Arne Dahl

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 355
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: A-gruppen 6
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (första) 2003 (min) 2007
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 23 maj 2012




Första meningen: Sverige ligger därnere.
Sista meningen: Och inser att ingenting någonsin är färdigt.

Baksidetext
Det går mot midsommar, snart semesterdags. Ett visst lugn borde infinna sig. Men för Rikskriminalens specialenhet för våldsbrott av internationell art, mer känd som A-gruppen, blir det en intensiv vecka.

En i gruppen anklagas plötsligt för brott i det förgångna, och en mindre bomb av säregna våldsbrott briserar i Stockholm. En gästarbetande polsk sjuksköterska yxmördas, en programansvarig TV-chef skjuts ihjäl efter premiären på en färsk dokusåpa, ett tilltänkt hedersmord tar en oväntad vändning, ett lik flyter upp ur Riddarfjärden och vänder ut och in på allt. Och till slut blir allt väldigt personligt.

Min kommentar
När jag började läsa den här boken blev jag för ett ögonblick rädd att jag fått för stor dos av Arne Dahl och A-gruppen, för det kändes inte alls speciellt bra. Den ena karaktären efter den andra radades upp och inte fick jag veta vilka de var heller. I ett helt kapitel beskrevs människor bara med epitet, som "vit man", "vit kvinna", "svart kvinna". Det var oerhört förvirrande.

Sedan blev det som vanligt igen... eller, jag vet inte. På något sätt känns det som att historierna blir mer och mer fantastiska och långsökta. Givetvis hänger alla de där underliga morden ihop. Och motivet är... ja, jag har faktiskt inte den blekaste. Det skulle kunna vara något som öga för öga, men det känns egentligen bara krystat. Och hur mördaren kunnat få veta andras tankar och funderingar det får man inte veta. Inte heller hur det kunde slumpa sig så att vissa saker sker samtidigt.

Nej, det var nog på tok för stora luckor i den här. Och det var lite påfrestande att läsa samma dialog mer än en gång, när en sekvens beskrevs från olika personers perspektiv. Men, vad spännande det är. Vissa saker kan man uppenbarligen förlåta, bara sakerna görs på ett bra sätt. Och Arne Dahl kan konsten att fängsla med språk, berättelse och bilder. Höjdpunkten är när Arto tänker sig Åre som Det Nya Pompeji under en utgrävning på 4000-talet. Ett helt underbart litet stycke, vilket fantastiskt sätt att beskriva sin samtid.

Till min stora förvåning så dyker författaren själv upp en bit in i bok (sid 164), som "jag". Tydligen hade det, vid denna boks utgivning, äntligen avslöjats vem som dolde sig bakom pseudonymen Arne Dahl. I det lilla avsnittet får man veta hur författaren från början tänkte sig ett visst mord, en idé som han tydligen förkastade. Kul idé, men också det störde en aning eftersom jag blev påmind om att jag faktiskt läste en påhittad historia.

Hur det än är så är det fortfarande riktigt bra. Arne Dahls lägstanivå (hoppas detta var det i alla fall) är lika bra som andra författares högstanivå.

Boktipsets estimerade betyg var 4.5. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om En midsommarnattsdröm: Oswalds popcorn, En stund på jorden och Bokstunder.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.