torsdag 13 september 2012

Femton böcker: En ovana

Det här kommer att bli en bekännelse av stora mått och jag är inte alltid stolt över detta karaktärsdrag...


Jag älskar citat och det bästa med dem är när/om man kan ta ett riktigt bra ett och dänga i huvudet på någon som är dum. Många gånger har jag fått tyst på folk med ett sånt anfall. Det behöver inte vara ett elakt citat utan bara sant.

Det här har alltid varit en del av mig och mitt första egentliga minne av hur jag fick tyst på någon med ett citat var redan i nian. Jag hade en klasskamrat som jag är säker på föddes gammal och tråkig och eftersom jag var är ofantligt barnslig kom vi ofta på kollisionskurs. Tills den dagen jag sa till henne: Att alltid vara en smula barn, det är att vara verkligt vuxen. (tydligen en Jevgenij Jevtusjenko som är upphovet). Hon sa aldrig mer något om att somliga borde mogna lite.

4 kommentarer:

  1. Jag är också en sådan där människa som tycker om citat och visst är det skönt att kunna ha något att drämma till med när nåogon är dum :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De där små sentenserna brukar ju vara proppade med vishet och sanning. Då är det svårt att säga emot :)

      Radera
  2. Det var ett avancerat citat! Jag är hopplös för jag kommer aldrig ihåg dem exakt och då blir det liksom platt fall:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det citatet är ett av de första jag samlade på mig och också ett av de mest sanna. Eftersom jag alltid blivit beskylld för att vara barnslig, till och med när jag var liten :) så har det varit skönt att drämma till med den lilla meningen ibland.

      Radera