"Drömmar ur snö" av Anna Jansson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 287
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Maria Wern 5
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2004 (min) 2008
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 mars 2013






Första meningen: "Du har tystnadsplikt."

Baksidetext
Visst är det skönt att tonåringarna har sysselsättning hemma med sina datorer. Då vet man ju var man har dem. Eller.

"Vi söker ett ansikte till vår nya sminkkollektion. Kan vi ses så jag får ta några bilder. Sminket får du givetvis behålla oavsett hur det går. Och du, lova att det stannar oss emellan. Det här är vår hemlighet."

Vem möter de där ute i cyberrymden? Och vart kan det locka dem?

En 14-årig flicka försvinner på väg hem efter en filmkväll i skolan. Dagen därpå finner man hennes livlösa kropp i skogen. Kriminalinspektör Maria Wern får det plågsamma uppdraget att meddela fadern, som är präst i Kronviken.

Utredningen drar ut på tiden. När ytterligare en flicka försvinner ligger paniken på lur och man söker en syndabock bland samhällets utstötta. En avvikande ung man har besökt prästgården och även setts följa efter flickorna. Hans största intresse är datorer.

Misstänksamma blickar riktas även mot flyktingförläggningen. Media målar upp en svart och onyanserad bild av poliskårens tandlöshet och brist på resultat. På skolgården turas föräldrarna om att hålla vakt och ett kristeam inrättas. Rykten går om att någon tänker sätta eld på förläggningen...

Min kommentar
Femte delen om Maria Wern blev en riktig besvikelse för mig, jag som precis börjat tycka att böckerna hade blivit lite bättre.

En tredjedel in i boken har det knappt hänt någonting och Maria Wern har bara dykt upp som en liten bifigur. Jag uppskattar deckare som även innehåller relationsdrama, men det får verkligen finnas gränser. Om jag väljer en bok som kategoriseras som deckare så bör gåtan ha största fokus. Vad jag inte uppskattar, däremot, är att bli matad med eldiga politiska tal om hur illa ställt det är med psykvården, skolan, polisen, medmänskligheten och egentligen allt annat också. Någonstans mellan brandtalen hittas en flicka mördad, men det är liksom bara en liten sidohistoria.

Här avhandlas, som sagt, det mesta och allt spretar åt alla håll; prästers tystnadsplikt, präster som ljuger, föräldrar som inte ser sina barn, barn som avskyr sina föräldrar/styvföräldrar och provocerar till det absurdas gräns, lärare och skolsköterskor som inte beter sig som de bör, irriterande svärmödrar... listan kan göras hur lång som helst. I den här boken känns det lite som att Anna Jansson har försökt skriva som Håkan Nesser, Åsa Larsson med flera, men det har inte alls gått speciellt bra.

Boken är inte speciellt spännande, egentligen inte alls. Det skrivs helt enkelt inte så mycket om brottet utan det mesta är något slags utfyllnad för att göra alla till misstänkta (och så klart för att få in alla pekpinnar). Slutet är abrupt och kommer helt utan förvarning. En gärningsman funderar över sina gärningar och sedan är allt över. Inga närmare betraktelser överhuvudtaget. Faktiskt nästan precis som att mordet var en sidohistoria (har jag sagt det förut?).

Under avdelningen småsaker som irriterar mig kan jag bland annat lägga att om en klockradio blinkar 00:00 så är förmodligen strömmen tillbaka och det behöver man inte kolla genom att försöka tända en lampa. Annars hade klockan haft batteribackup, men då hade den inte blinkat. Min egen klocka räknar dessutom tiden efter att strömmen kommit tillbaka så 00:00 på den betyder att den precis börjat blinka. Och vad i hela friden har transfers med filmvisning att göra? Är det möjligtvis trailers som avses? Bagateller? Javisst, men det är precis sådant som stör mig.

Det positiva är att språket blivit mycket bättre än i de tidiga böckerna (förutom i ungdomarnas dialoger, där talspråk används av någon underlig anledning). Inga utropstecken och mer lättflytande språk gör att läsningen blir lätt och snabb. Bara bort med alla pekpinnar och föreläsningar så skulle det här kunna bli jättebra.

Boktipsets estimerade betyg var 3.9. Jag ger den 2.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Drömmar ur snö: Annika, Helenas boksidor och Kill me if I stop.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.