"De utstötta" av Elly Griffiths

Författare: Elly Griffiths
Titel: De utstötta
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 302
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The outcast dead
Översättare: Gunilla Roos
Serie: Ruth Galloway 6
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 mars 2016




Första meningen: "Och vi ber dig, Herre, att välsigna dessa utstötta döda..."

Baksidetext
Vid en utgrävning vid slottet i Norwich hittar arkeologen Ruth Galloway skelettet av mor Krok, en kvinna som hängdes 1867 för att ha mördat flera barn.

Kommissarie Harry Nelson har inte tid med mördare från 1800-talet, han är djupt involverad i fallet där tre barn i tur och ordning hittats döda i samma familj. Han är säker på att någon i deras närhet ligger bakom. Kort därefter sker en kidnappning och det enda polisen har att gå efter är en lapp från gärningsmannen.

Samtidigt blir Ruth alltmer engagerad i fallet med mor Krok och ett fynd i graven, en amulett, lämnar inte Ruth någon ro. När ett teveteam kommer till platsen för att dramatisera mor Kroks liv blir Ruth av en slump alltmer indragen även i polisutredningen.

Min kommentar
Jag har insett att jag halkat efter även i serien om Ruth Galloway och plötsligt hade jag två olästa delar hemma. Dessutom släpps det ytterligare en del i sommar. Inte speciellt nödbedd satte jag upp serien i min Finish That Series Challenge.

Redan från start känner jag att det är något som stör mig och det tar ett tag innan jag förstår att jag för första gången reagerar på presens. Jag brukar gilla det, men här tog det ett tag innan jag hade vant mig. Och är det inte ovanligt många och ovanligt krystade föreläsningar där i början? Det här gjorde att jag började känna mig orolig. Hade jag eller Ruth tappat stinget?

Dessbättre oroade jag mig i onödan, det tar sig och blir mer som vanligt. Det känns riktigt mysigt att besöka sina gamla vänner igen. Det är så typiskt brittiskt, lite småmysigt trots mord och annat elände och den där ironin/cynsimen, för att inte tala om den alltid närvarande rädslan för att sticka ut och ställa till besvär. Jag älskar verkligen persongalleriet, det är lagom många lagom udda karaktärer. Ungefär som i det verkliga livet. Även om jag nu inte personligen känner någon Cathbad. Jag gillar speciellt Ruth och att hon är som människor faktiskt är, med alla sina nojor och sitt dåliga självförtroende. Och jag tycker det är fantastiskt kul att träffa Ruths bror. Det är nog lite det här som är styrkan med den här serien, att den är lite som det verkliga livet, vilket gör den trovärdig. Oftast i alla fall.

Jag blir extra glad över att Ruth för en gångs skull inte är personligt inblandad och/eller i livsfara. Just den biten har jag stört mig på lite i de andra böckerna. Lite less är jag också på Ruths och Harrys relation, eller icke-relation. Vad vill Harry egentligen? Det finns dock en spirande romans här och det ska bli spännande att se om det spinns vidare på den. Jag skrattar också högt åt den militanta socialisten som inte alls har något emot att leva på pappas pengar eller hans kontakter medan han tar sabbatsår för att prova på forsränning i Nya Zeeland innan han börjar förändra systemet inifrån. Vilken härlig känga!

Förövaren blir jag väldigt överraskad över, men när h*n avslöjas inser jag ju att jag har fått en liten hint innan, men den missade jag fullständigt. Så där brukar det bli när jag besöker Ruth, jag glömmer helt enkelt bort att jag har ett brott att lösa.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,55 (beräknat på 130 betyg).
På Goodreads hade den 4,05 i genomsnitt (beräknat på 3 975 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om De utstötta: Fru E:s böcker, Johanna och PocketBlogg.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.