Film: Bränd

Titel: Bränd
Originaltitel: Burnt
Genre: Drama | Komedi
Regissör: John Wells
Manus: Steven Knight
Skådespelare: Bradley Cooper, Emma Thompson, Sienna Miller, Daniel Brühl, Alicia Vikander
Utgivningsår: 2015
Produktionsland: USA
Längd: 101 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 21 oktober 2016





Handling
Adam Jones är Michelinkocken som gjort sig känd för sina oortodoxa metoder i köket. Han är en diva med tvivelaktiga kontakter och laster; kokkonstens badboy; en djävul bland kockar. Men en dag går allt överstyr, och då är det smartast att bara försvinna. När alla tror att han är död ser han sin chans – nu är det guldläge att starta upp igen, på en annan ort. Men för att lyckas kamma hem den där efterlängtade tredje Michelinstjärnan måste han locka till sig de bästa av de bästa kockarna i branschen. En inte helt lätt uppgift då man bränt alla broar.

Min kommentar
Helt plötsligt så hade alla osedda köpfilmer tagit slut hemma. Då bestämde jag mig för att försöka hitta något på Viaplay. Jag tyckte att vi behövde något underhållande och helst också roligt. Jag hittade en för mig helt okänd film där genren var drama/komedi. Dessutom var Bradley Cooper med, en skådespelare jag har börjat uppskatta mer och mer. Och så handlade filmen om en kock.

När förtexterna rullade förbi så blev jag väldigt förvånad när Alicia Vikanders namn dök upp. Hon verkar vara med överallt nu. Inte mig emot, jag gillar henne. Tyvärr visade det sig vara en väldigt liten roll.

Matfilmer är något jag älskar coh jag tror det kan vara så att jag är mindre kritisk mot just de filmerna. Denna är nog inget undantag. Egentligen känns det som en historia man har sett förut; den självcentrerade skitstöveln till man och den utsatta ensamstående mamman. Det gör ju den en aning förutsägbar, men vem bryr sig. Jag blir underhållen och får se massor av vacker mat.

Jag har ju aldrig själv jobbat i kök, men det känns som att det mesta är trovärdigt, om man ska döma efter vad kockar har berättat. Förutom knarkaffären då. Den vill jag helst inte tro på. Prestationsångesten i det närmaste vibrerar genom hela filmen och jag mår faktiskt fysiskt dåligt bara genom att föreställa mig den. Kanske är det inte så konstigt att (många) stjärnkockar är riktiga divor. Tänk när de där från Michelin dyker upp... då måste man vara en viss människotyp för att fixa det. För övrigt, om det är så det går till när Michelinmänniskorna kommer och det är allmänt känt, borde man inte byta rutin då?

Bradley Cooper gör det bra och jag tror på honom. Detsamma gäller Sienna Miller. Kemin emellan dem vet jag dock inte om jag tror på riktigt. Det dyker upp en hel del kända ansikten här, som Emma Thompson och Uma Thurman, tyvärr i lika pyttesmå roller som Alicia Vikander. Mitt enda problem med rollbesättningen är att nästan alla manliga kockar ser precis likadana ut. Jag har riktigt svårt att skilja dem åt. Min favorit är, oväntat nog, Daniel Brühl, som spelar en hjärteknipande roll. Jag blir så ledsen för hans skull.

Filmen är nog mer drama än komedi, men visst händer det att jag både ler och skrattar. Feelgood är det i alla fall. Och så handlar den ju om mat.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 626 betyg).
På IMDb hade den 6,6 i genomsnitt (beräknat på 66 621 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.