Bok: Den andra kvinnan av Greer Hendricks och Sarah Pekkanen

Författare: Greer Hendricks & Sarah Pekkanen
Titel: Den andra kvinnan
Genre: Thriller
Antal sidor: 377
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The wife between us
Översättare: Peter Samuelsson
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 maj 2022




Första meningen: Hon går trottoaren fram med raska steg, håret flaxande mot axlarna, rosenröda kinder och en gymbag över armen.

Baksidetext
Hon är inte den du tror. Vanessa Thompson har blivit lämnad för en yngre kvinna av sin exmake Richard. Han är nu förlovad med Nellie, och Vanessa är svartsjuk och besatt av sin ersättare. Och av tanken på att till varje pris stoppa deras giftermål. I alla fall är det så det verkar. Den andra kvinnan är en isande thriller som skildrar de komplexa hemligheterna i vad som på ytan varit ett avundsvärt äktenskap och hur farligt det kan vara att ignorera sanningen i kärlekens namn.

Min kommentar
Den andra kvinnan dök upp som en överraskning för ganska många år sedan nu. Jag vet egentligen inte varför den har blivit stående. Beskrivningen låter väl ganska spännande, även om det kanske låter som något man har läst förut. Det enda jag kan skylla på är det där vanliga... så många böcker... Nu blev det i alla fall dags, efter att jag helt enkelt tog med den i min Boktolva.

När jag skulle sätta ihop det här inlägget så upptäckte jag att de allra flesta gillade första halvan mest och att de sedan tyckte att det blev tråkigt. För mig var det helt tvärtom. I de negativa recensioner jag hittade så verkar det ibland som att de har missat själva Grejen (och ja, med stort G).

Starten blev, som sagt, inte speciellt bra. Tillbakablickar blandas in hej vilt och det är svårt att hålla reda på om det hände då eller nu. Till råga på allt elände så byter huvudpersonen Nellie namn till Nelly och tillbaka igen redan efter fyra sidor. Några sidor längre in så är det dags igen, men då byter hon till Nelli. Så otroligt slarvigt och störande. Och helt ärligt så förstår jag inte... de här två är förlovade (och fullvuxna, ska jag tillägga) och ska snart gifta sig, men de bor inte ihop. Är det vanligt i USA? Det är så segt, hoppigt och rörigt. Jag ville knappt läsa eftersom det tog emot och orkade bara något tiotal sidor innan jag var fullständigt uttråkad.

Ungefär halvvägs så händer något omvälvande, boken tar fart och det blir helt tvärtom. Som att vända en hand. Plötsligt kan jag knappt lägga ifrån mig boken. Det hade helt klart kunnat bli en riktigt bra film, men kanske svårare att åstadkomma visuellt. Dock tampas jag med min vanliga känsla av att allt inte går ihop. Det gör det nog förmodligen för när jag tänker tillbaka så verkar allt stämma.

I första halvan så berättas vartannat kapitel i presens och i jag-form, vartannat är i imperfekt (eller preteritum) och i tredje person. Det spär på känslan att det är något lurt som pågår. Vid ett flertal tillfällen antyds att stora saker har hänt i det förflutna. Det tar en evighet innan vi får veta vad. Då har jag hunnit ledsna många gånger redan.

Detta är ju en psykologisk thriller, kan man nog säga, med den sedvanliga opålitliga berättaren. Grundhistorien är gammal och välkänd, nästan lite uttjatad. Sättet som den berättas på är lite annorlunda, men det blir lite för sensationalistiskt. Det blir helt enkelt för många händelser, som var för sig är helt okej, men tillsammans blir det en aning för mycket.

En liten reflektion och något jag inte alls kan förstå är alla dessa kaxiga kvinnor som självsäkert deklarerar att detta inte skulle kunna hända, i alla fall inte dem. De verkar tycka att om man är så lättlurad och naiv så får man skylla sig själv litegrann. Visst, hela jag vred mig av olust så fort den perfekte Richard var i närheten, men jag hade ju öppna ögon. Dessutom förväntade jag mig att han inte skulle vara så perfekt som han verkade. Nåväl, jag önskar inte någon att råka ut för det här.

Jag skulle nog säga att Den andra kvinnan gör den snyggaste upphämtning jag varit med om när det gäller böcker. För mig var det här en bekräftelse på att jag gör rätt som inte ger upp om en bok är för tråkig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,85 i genomsnitt (beräknat på 292 902 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Den andra kvinnan: Snowglitter, LitteraturMagazinet och Enligt Jenny.