Bok: Amason av Mons Kallentoft

Författare: Mons Kallentoft
Titel: Amason
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 295
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Herkules 9
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2023 (min) 2023
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 maj 2025




Första meningen: Ska barnet dö nu?

Baksidetext
Vad som tros vara drottning Hippolytes mytiska gördel, världens mest värdefulla bälte, stjäls från Nationalmuseum under en spektakulär kupp. Två säkerhetsvakter dödas och rånarna försvinner ut i skärgården med helikopter. Morgonen därpå hittas museets unga kvinnliga chef skjuten, och en intensiv jakt inleds. Grekiska staten pressar på för att gördeln ska återbördas, och Zack som leder utredningen kallas upp till statsministern. Vem ligger bakom kuppen? Spåren leder åt flera håll, ut i världen men även till Zacks allra närmaste omgivning. Gördeln sägs kunna ge evigt liv, men var är den?

Samtidigt är Hebe gravid med deras andra barn, men komplikationer tillstöter. Kommer Zack hinna lösa gåtan, stoppa mördarna och rädda sin familj?

Min kommentar
Böckerna om Zack har gett mig många, många timmar av spänning och njutbar läsning och de har alltid varit en självklar post på min önskelista. Amason, nionde delen i serien, fick jag när jag fyllde år för två år sedan. I år tog jag med den i min Finish That Series-utmaning, eftersom jag tyckte att det var dags att läsa klart. Självklart är det ju då så att nästa del släpps i höst. Precis så som det brukar vara med min utmaning.

Boken är ganska tunn, knappt 300 sidor, men känns ändå fylld av upprepningar. Serien har tappat rejält sedan Kallentoft började skriva utan medförfattare. Mest saknar jag det mänskliga och verklighetsnära. Den där glädjen i berättandet, som ändå fanns där tidigare, är borta. Nu känns det som att det mest går på rutin.

Min allra första tanke och reaktion är: Nej nej nej. Hela grejen med bältet är bara för mycket. Jag förstår att man vill skapa spänning och något slags mystik, men när det urartar i jakt på ett mytologiskt föremål – och man förväntas ta det på allvar – tappar jag tålamodet. Vilket i och för sig gäller även Zacks privatliv. Jag orkar knappt mer. Jag är sjukt less på alla hans problem. Det är som att han går i cirklar, och jag är inte säker på att ens han själv bryr sig längre. Allt känns slentrianmässigt – som om författaren bara vill få det överstökat. Lite som när jag har spelat Sims (för länge) och utsätter de små simmarna för allehanda plågsamheter. Bara för att få ett slut på eländet.

Och gruppen, amasonerna? Vad är egentligen deras motiv? Varför bildades de? Vad gör de när de inte jagar efter ett urgammalt bälte med magiska krafter? Och är det verkligen en slump att det inte finns ett enda svenskt namn bland dem? Jag vet inte ens vad jag ska tro att det betyder.

Visst, tempot är högt och det är spännande i stunden, men det blir för osannolikt för att bli riktigt bra. Det finns ingen verklighetsförankring kvar. De andra böckerna har i alla fall haft en fot kvar i det realistiska, men det verkar vi ha lämnat helt nu. Istället är det brutalt våld, storslagna episka händelser och en Zack som mest "känner på sig" saker, av olika lösryckta ledtrådar, och sedan plötsligt drar slutsatser. Någon egentlig utredning finns inte.

Amason är den svagaste hittills i serien, men tack vare det skyhöga tempot så får den kanske ett högre betyg än vad den egentligen förtjänar. Jag läste ju ändå i rekordfart, men jag hoppas verkligen att nästa bok, Angelz som släpps i november, har fått lite mer tid – och kärlek.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,33 i genomsnitt (beräknat på 172 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Amason: Tofflan och Boktanten