Smakebit på søndag: Sjusiffrigt

En smakebit på søndag är ett stående inslag på och stafettpinnen har nu tagits över av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Kalaset som blev inställt för två veckor sedan kunde äntligen bli av igår. Vilket innebar lika lång tid på kalaset som det tar att ta sig fram och tillbaka. Nästan. Vilket i sin tur gjorde att jag inte hunnit läsa något alls i helgen. I alla fall inte än så länge. Kanske går det att göra något åt i dag.

Boken jag läser nu är Sjusiffrigt av Anna Karolina. Jag har tidigare läst första delen i hennes serie om Amanda Paller, men denna här inte till serien. Och den är inte heller speciellt lik Stöld av babian. Det har gått lite trögt med läsningen, men jag tror att det mer har att göra med korta lässtunder och mycket annat i huvudet än på boken i sig. Nu har det mesta andra ordnat sig så nu hoppas jag att jag kan få sjunka in i berättelsen.

Min smakebit är från sida 166.

Det knastrade under skorna när Carsten gick fram och tillbaka utanför den innersta avspärrningen. Han stannade och lyfte upp foten, pillade bort en glasbit som fastnat i sulan. Med ett halvt öra lyssnade han på David Evertsson som bodde i fastigheten framför dem. Han var tjugosju år och kvalitetssäkrare på ett spelföretag. Vid närmare förklaring innebar det att han spelade spel hela dagarna. Carsten kunde erkänna att han hade förutfattade meningar om hur sådana kufar såg ut, och i det här fallet stämde det. Vågigt halvlångt hår som växte ihop med polisongerna. Ögon inbäddade i för mycket hud och runda glasögon. En rymlig t-shirt och mjukisshorts som Carsten misstänkte att han hade sovit i när bomben exploderade ett par våningar under honom.