"En man som heter Ove" av Fredrik Backman

Genre: Humor
Antal sidor: 347
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Forum
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 juni 2013






Första meningen: Ove är 59 år gammal.

Baksidetext
Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom "bitter" och "grannarnas skräck". Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!

Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller "den där statskuppen", som Ove själv bara minns den.

Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.

Min kommentar
Det här är en bok som jag bestämde mig för att inte läsa när det började dyka upp lyriska inlägg om den överallt och hela tiden. Så småningom blev jag lite mer osäker och när jag hittade boken på bokrean så slank den ner i min elektroniska kundvagn. Inläggen fulla av superlativ fortsatte att dyka upp så till slut bestämde jag mig för att den fick åka rätt upp till förstaplatsen i läslistan. Jag behövde något lättsamt efter en riktig besvärlig bok.

Jag vet inte alls vad jag ska skriva om den för allt är nog sagt, eller kanske inte, för jag blev helt överrumplad eller kanske har jag läst alla inlägg väldigt dåligt. Här väntade jag mig en bok som skulle vara som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (förhoppningsvis bättre, men samma typ av bok), vad jag fick liknar inget annat jag läst. Framför allt så blev det nog lika mycket tårar som skratt, något som jag inte alls var förberedd på. Ett tag gick det knappt att läsa genom tårarna. Den är genuint rolig. Och sorglig. Växlingen däremellan går förvånansvärt naturligt och snabbt.

Karaktärerna är helt lysande och den som säger att Ove är överdriven har bara haft (o)turen att inte stöta på en grinig, gammal gubbe med ett hjärta av guld. Faktum är att jag själv känner igen mig i Ove, även om jag kanske mer tänker det han säger och så är jag kanske lite, lite mer socialt kompetent. Men precis så där grinig och besvärlig känner jag mig ibland och paragrafryttare är ett epitet som inte är helt främmande för mig. Parvaneh är helt underbar, så "osvensk" och rättfram. Och katten. Jag älskar katten.

Det här är aboslut årets bästa bok och om du inte läst den än, var inte lika envis och motvallskärringsaktig som jag: Läs den! Nu!

Boktipsets estimerade betyg var 4.8. Jag ger den 5.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om En man som heter Ove: Lotten, Malin och C.R.M. Nilsson.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.