Bok: Du nalkas ljuva sommar av Jessika Devert & Annika Devert

Författare: Jessika Devert & Annika Devert
Titel: Du nalkas ljuva sommar
Genre: Feelgood
Antal sidor: 177
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Sardinön 3
Förlag: Saga Egmont
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 24 maj 2024




Första meningen: Kylan som kvällsvinden förde med sig från havet spred sig genom Emelies kropp och fick fötterna att nästan frysa fast i det grå bohuslänska berget.

Baksidetext
Våren har äntligen kommit till Sardinön - men i år är det inte bara sprittande vårkänslor som årstiden för med sig. Som från ingenstans dyker Ousman upp och gör sig hemmastadd i den lilla idyllen. Han är trevlig och hjälpsam, men Emelie kan ändå inte hjälpa att hon blir störd av hans närvaro. Åt vilket håll hon än vrider huvudet verkar han vara där. Och varför har han plötsligt åsikter om Linns graviditet och hennes förhållande med Oskar? Men samtidigt måste livet gå vidare och Emelie väljer att försöka fokusera på att arrangera Sardinöns första konstutställning.

I takt med att sommaren närmar sig blir Ousman alltmer populär bland vänner och bekanta, samtidigt som spänningarna på ön stiger. Oskars farmor bestämmer sig för att svartmåla caféet, Sussis graviditet tar upp mer och mer fokus, och plötsligt stormar det rejält kring Emelie och Andreas. Kommer de lyckas lösa sina konflikter, trots allt som händer runtomkring?

Min kommentar
När de planerade böckerna är utlästa så får man välja något annat, som mot slutet av maj. Du nalkas ljuva sommar var lite löst påtänkt för juni, om det fanns tid, men jag tyckte det var lika bra att ta den nu. Kanske är det så att jag börjar lära mig vad titlarna på de här böckerna betyder/innebär. Inte att boken börjar då, utan slutar.

Denna mysiga lilla ö verkar bara bli större och större. Nu finns det ett spa också. Och sopbilar åker runt där, på denna bilfria ö. Nu har jag faktiskt kollat upp det och i första delen så står det att ön är bilfri, i alla fall så säger Andreas det till Emelie, när han hämtar henne med flakmoppen. Det blir ju lite konstigt då, nu när så många olika sorters bilar dyker upp där.

Nya, hittills okända, människor dyker upp även i den här boken, men de flesta är ju gamla bekanta. Alla öborna är lite ... eljest, är ett bra ord. Alla verkar antingen ha samlats där eller blivit det under åren de bott där. Jag får lite känslan av att de flesta har bott där i evigheter och därför har förlorat kontakten med "verkligheten". Som, till exempel, hur man beter sig bland folk. Det är i alla fall fullt av drama queens.

Emelie har jag haft svårt för ända från början, även om hon blir lite bättre för varje bok. Hon är för snäll/naiv/dum för sitt eget bästa och låter alla kliva rätt över henne. Hon börjar så smått lära sig att säga ifrån. Nästan samma gäller för Andreas. Om Ousman önskar jag verkligen att jag kunde säga att han är överdriven, men jag vet att de finns, de där människorna som utnyttjar alla andra så fort de får chansen. Tyvärr så kan inte alla se igenom det. Det här med att förstå och sätta gränser verkar flera ha svårt för. Visst kan det ibland vara känsligt, men vissa saker är bara inte okej.

För att återknyta till det här med drama queens ... Folk i allmänhet reagerar så konstigt på saker som händer. Ganska ofta överdrivet. På grund av det så uppstår ju en del problem och vissa av dem känns lite konstruerade. Åtminstone när de kommer så här i klump. Och samtliga påverkar Emelie. Det blir lite samma likadant i den här tredje boken, men det stör mig inte alls egentligen. Livet i stort är ju faktiskt också mest samma likadant.

Det bjuds på många, många goda kakor och bakverk. Nu är inte jag något kakmonster, men om jag hade varit det så skulle jag nog ha börjat dregla. I vilket fall så skulle jag gärna vilja besöka det där caféet. Ja, ön i allmänhet, faktiskt. Två trådar, eller kanske snarare människor, hänger lite i luften. Cecilia och Monica verkar ha lite hemligheter. Jag hoppas de trådarna knyts upp på något i de sista böckerna.

Mysfaktorn i Du nalkas ljuva sommar är hög, trots alla problem. Allt är inte puttenuttigt och ett paradis på jorden, men det är ju ändå en feelgood och som det gör den sitt jobb. Man får några trevliga och underhållande timmar. Nästa bok får jag nog försöka klämma in någonstans i augusti/september.

På Goodreads hade den 3,46 i genomsnitt (beräknat på 48 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Du nalkas ljuva sommar: Mias bokhylla, Mysterierna och Biulas Books