Titel: Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap
Genre: Feelgood
Antal sidor: 307
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society
Översättare: Helena Ridelberg
Serie: -
Förlag: Brombergs Förlag
Utgivningsår: (original) 2008 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 februari 2024
Första meningen: Käre Sidney!
Baksidetext
Januari 1946: London är på väg att återhämta sig efter kriget och författaren Juliet Ashton funderar över sin nästa bok. Så får hon en dag ett brev från en man hon aldrig träffat, Dawsay Adams från ön Guernsey i Engelska kanalen som under kriget varit ockuperad av nazisterna. Adams har hittat Juliets namn på försättsbladet till en bok av Charles Lamb och nu undrar han om hon känner till fler böcker av samme författare.
Juliet och Dawsey Adams börjar brevväxla. Han berättar om öns läsecirkel, Guernseys litteratur- och potatisskalssällskap, och snart har Juliet inlett brevväxling med flera av läsecirkelns medlemmar. Hon fängslas så av deras öden och berättelser om livet på ön att hon bestämmer sig för att åka dit. En resa som kommer att förändra hennes liv.
Min kommentar
Jag tror att jag blev nyfiken på Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap första gången jag hörde talas om den och det var en förfärlig massa år sedan. 2017 köpte jag boken och sedan har den rönt samma öde som så många andra böcker jag har köpt, den blev stående där. Oläst. Under tiden så har den till och med hunnit bli film. En film som jag väldigt gärna vill se så i år fick den bli en punkt i min Boktolva.
Det kan vara så att jag inte visste att detta är en brevroman, när jag köpte den. Något jag vet att jag reagerade på för något år sedan, med ett "åh, nej". Brevromaner och jag brukar inte riktigt komma överens. Däremot så har alltid Kanalöarna lockat mig, åtminstone ända sedan den där gamla deckarserien Bergerac, som utspelade sig på Jersey och som sändes på 80-talet.
Förmodligen så räknas detta som en feelgood, men här finns så mycket. Sorg, glädje, elände, lycka, ja, alla känslor man kan komma på. Och kärlek till böcker, som ju alltid är ett plus. För att inte tala om kriget. Jag hade ingen aning om att Kanalöarna var ockuperade då. Svåra umbäranden var det under kriget, både på fastlandet och på ön. Tänk vad man kan ta sig igenom med hjälp av vänner. Skrattade och grät (gjorde jag inte), men jag blev oerhört berörd av vissa bitar.
Karaktärerna blev så levande, bara genom breven de skrev. Jag älskar tonen i dem och man får en bra inblick i vilken sorts relation människorna har genom hur breven är skrivna. Till och med de ockuperande tyskarna (en del av dem i alla fall) beskrivs på ett nästan kärleksfullt sätt. Jag skulle så gärna vilja träffa de här underbara människorna och det är ledsamt att de inte finns.
Ungefär halvvägs så börjar jag dock tröttna lite. Det blev utdraget och samma likadant. Det är då tankarna börjar vandra iväg lite och fundera över vilken helt otroligt bra postgång de måste ha haft. Och att jag nog saknar det här med handskrivna brev med snigelpost. Det var så mycket mer personligt än ett mejl i inboxen. Men det här med att de skrev "Nu ska jag berätta om ...", gjorde man verkligen det? Berättade att man ska berätta något? Berättade man inte bara? Det gjorde i alla fall jag på den tiden jag skrev brev. Det hände flertalet gånger och det störde mig lika mycket varje gång (eller egentligen lite mer vid varje tillfälle).
Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap är en fantastisk bok och kanske speglar inte mitt betyg riktigt hur bra den är. Jag hade stora problem med att sätta ett betyg, det stod mellan 3,5 och 4, men det slutade med det lägre på grund av att den var berättad genom just brev. Som jag ju inte gillar jättemycket.
På Goodreads hade den 4,19 i genomsnitt (beräknat på 747 175 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
| Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
| Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
| Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
| Detaljrik | Fåordig | Nagelbitare | ||
| Mysig | Rå | Sorglig | ||
| Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
| Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap: Lottens bokblogg, Fanny Tengros och Idas recensioner
Jag har sett boken som film på TV och filmen var bra. Boken har jag dock inte läst, kan tänka mig att den blir lite utdragen, ja.
SvaraRaderaJag såg filmen också, bara ett par veckor efter att jag läst boken. Tyckte den passade riktigt bra att filmatisera, men jag var inte jätteglad i alla ändringar de gjort.
RaderaJag tyckte om den minns jag det som, och tyckte hon fick det att funka med brevformatet. För det mesta i alla fall.
SvaraRaderaJa, det fungerade överraskande bra med brevformatet. Jag brukar inte gilla det alls, men nu tyckte jag nästan om det. Åtminstone i drygt halva boken, sedan blev det lite tjatigt.
RaderaKul att du läste den till slut. Jag såg att jag läste den precis när jag började blogga - så ca femton år sen (det blev inte många rader då i beskrivningen). Men jag minns den som mysig och jag har vid några tillfällen funderat på att läsa om den (eftersom den kändes hyfsat kort) och jag gillade den rätt mycket. Men det finns så mycket annat att läsa. En jag istället har läst om vid några tillfällen är den här boken som bygger på en riktig brevväxling:
SvaraRaderahttps://www.goodreads.com/book/show/20871427-brev-till-en-bokhandel - så om du mot all förmodan vill läsa en annan bok med brevväxling så rekommenderar jag den här. 😄
När jag köpte den så visste jag inte att det var en brevroman 😳 Men det gick ju ändå hyfsat bra att läsa, det var först någonstans efter mitten som jag ledsnade lite på alla brev. Det blev för samma likadant. Innan jag ledsnade så tyckte jag om det. Man fick veta mycket om dem bara genom hur/vad de skrev.
RaderaJag har faktiskt kikat lite på den där boken, Brev till en bokhandel, även om det var längesedan. Om jag fattat det rätt så är inte hela boken brev och det skulle ju förmodligen passa mig bättre.
Bra bok som också blev en bra film.
SvaraRaderaSåg filmen strax efter att jag hade läst boken. Jag tror att jag hade tyckt bättre om filmen om jag inte hade läst boken. Inte för att filmen var dålig utan för att det var en del ändringar som jag inte uppskattade.
RaderaJag läste den här för många år sen och minns att jag gillade den, men jag har nog faktiskt inte kvar den i hyllan längre.
SvaraRaderaJag är tveksam till om den får stanna i min hylla, det är fullt möjligt att den får flytta. Måste fundera på det.
Radera