Bok: Defekta superhjältar av Hans Olsson

Författare: Hans Olsson
Titel: Defekta superhjältar
Genre: Science fiction
Antal sidor: 243
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Zakuli Förlag
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: Kartonnage
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 november 2022




Första meningen: Veronika snurrade skeptiskt pillerburken i handen.

Baksidetext
De spruckna pillren från hemsidan ger förvisso superkrafter, men på köpet även oväntade bieffekter.

Smala Sussie kan bli smal som ett papper, förutom när vissa kroppsdelar inte följer med in i 2D-världen. Ludo pratar med stenar, fast ibland också asfalt och det är inte särskilt angenämt. The Hang Man kan framkalla dödliga tentakler, men han avskyr när de ser ut som färgglada polkagrisar. Borealis tror han kan framkalla ett förförande norrsken, men när himlen förmörkas är det inte ett väderfenomen som dyker upp.

De blir alla kontaktade av Waste Disposal, som har storslagna planer. Men vad menar hon egentligen när hon säger att hon vill förändra allt? Är det för bra för att vara sant?

Min kommentar
För fyra år sedan (jösses, vad tiden går) läste jag Hans Olssons Museion och den passade mig väldigt bra. Därför blev jag glad när han mejlade mig och frågade om jag ville läsa hans nya bok, Defekta superhjältar. Lite skeptisk blev jag, med tanke på temat. Superhjältar är inte riktigt min grej, men vi kom överens att jag skulle testa.

Det är lite oklart för mig vilken målgruppen är, men tydligen så är den klassad som barn/ungdom. Här finns dock en del exploderande människokroppar, så alltför små ska nog barnen inte vara. Enligt mig så bör de även vara så stora att de klarar att fundera lite över vad tanken med historien är. Jag vet inte ens om jag kan klura ut det. För mig är det lite oklart vad författaren vill förmedla. Jag vet inte ens om han tycker detta är en bra eller dålig idé.

Idén att skapa superhjältar som är lite defekta, i betydelsen att deras krafter inte riktigt fungerar som förväntat, är helt klart en bra idé. Och annorlunda. Det finns så många olika anledningar och drivkrafter till att bli en superhjälte. Alla verkar vara med, från de som känner sig ensamma och missförstådda till de som bara är ute efter världsherravälde. Däremellan finns de som tycker att de ska förbättra världen, Till vilket pris (för andra då) som helst. Förvånansvärt ofta så blir ju tyvärr självutnämnda världsräddare själva det de har kämpat mot.

Det finns en del detaljer som jag inte är riktigt med på. Ibland känns det lite som att logiken brister, men detta är ju hittepå och behöver inte följa några naturvetenskapliga lagar. Däremot så vet jag med bestämdhet att jag blir lite lätt förbryllad över slutet. Eller kanske mer slutresultatet. Jag vill ogärna spoila något, men jag tycker nog att hela biten med vad som faktiskt händer när *detta* händer liksom sopas under mattan. Det låtsas liksom inte om att många saker inte är återställningsbara under de här förutsättningarna.

Defekta superhjältar går nog att läsa på flera olika sätt, men jag tycker att det är en tragisk historia med sorgliga människoöden. Och jag saknar den humoristiska ton som beskrivningen antyder. Superhjältar kräver, enligt mig, humor, men det här är onekligen en intressant berättelse. Oavsett hur man väljer att läsa den.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade inga betyg alls.
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Defekta superhjältar: Jag kan inte hitta någon.