Tillbaka från semestern, som i stort sett var bra. Förutom att min systers ena hund blev riktigt dålig under tiden vi var där och senare fick somna in. Och att sambon blev sjuk mot slutet. Själv väntade jag med att bli sjuk tills vi kommit hem. I morgon är det dags att jobba igen och så blir det troligtvis, jag kan ju jobba hemifrån så det spelar ingen roll att jag snörvlar, nyser och hostar.
Boken jag börjat läsa nu på morgonen har stått i hyllan ett bra tag. Blodlokan av Louise Boije af Gennäs inköptes på bokrean 2019 och i år tog jag med den i min Boktolva. Det var verkligen på tiden. Det kan vara så att jag är sist av alla med att läsa den, åtminstone av de som har velat göra det. Den är första delen i Motståndstrilogin och jag hoppas den är bra för de andra två delar står redan i hyllan. Detta kan nog faktiskt vara en av de sista serier som jag köpte på mig hela, utan att ha läst en enda mening.
Min smakebit är från början av boken:
Smärtan var outhärdlig. Den hade en färg: röd utåt kanterna och vit i mitten, och den hade slagit sig ner i hans huvud. Det gick inte att förstå om hela kroppen fortfarande hängde ihop med hans hjärna eller om enskilda kroppsdelar hade avlägsnats. Lukten av blod - hans eget - var överväldigande och äcklande. Han torrhulkade, men det fanns inget maginnehåll kvar att spy upp.
Han flöt ut och in ur sitt eget medvetande, och rösterna omkring honom försvann och kom tillbaka. De talade ett språk som han förstod, samtidigt som han ändå inte kunde få orden att hänga samman och skapa mening. Ändå var syftet klart: de ville att han skulle ge upp och överlämna den. Men det kunde han omöjligt göra.
Usch så tråkigt. Både hunden och sjukdom. Vad gäller boken så ska det bli intressant att se vad du tycker!
SvaraRaderaDet var lite kaotiskt där, sista veckan på semestern 😟
RaderaJag har ju inte kommit så långt i boken och jag är nog lite osäker på vad jag tycker. Så här långt.
Så tråkigt med systers hund... inte kul bli sjuk på semestern.
SvaraRaderaHar inte läst Louise Boije af Gennäs än, tack för smakbiten.
Det är alltid tråkigt när det händer något med husdjuren.
RaderaTråkigt med din systers hund och att ni blev sjuka under eller efter resan.
SvaraRaderaBlodlokan och uppföljaren stycket jag om. Den avslutande delen var inte lika stark vill jag minnas. Hoppas du gillar!
Det blir lite tungt att börja jobba i dag, jag är långtifrån frisk, men jag kan ju i alla fall sitta hemma och snörvla.
RaderaBoken var inget för mig, så tråkigt att mista sin käraste vän hunden, det gjorde jag för ett halvår sedan och sörjer fortfarande djupt. Så hemskt att djuren har så mycket kortare livstid än vi människor, man skulle gärna ha dem med sig genom hela livet. Tack för smakbit i blodigaste laget
SvaraRaderaDet är så otroligt ledsamt att förlora husdjur. Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på min katt och det var över 25 år sedan.
Raderausch, huvudvärken känner en nästan. har bara läst Stjärnor utan svindel av författaren. tack för smakebiten!
SvaraRaderaJa, jag fick nästan ont i huvudet av det stycket.
Radera