Originaltitel: Lost in space
Genre: Science fiction
Skapad av: Matt Sazama, Burk Sharpless, Irwin Allen
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Molly Parker, Toby Stephens, Ignacio Serricchio, Parker Posey, Brian Steele
Premiär: 2021-12-01
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 39-58 min
Såg den på Netflix augusti-september 2024
Handling
Insatserna är högre än någonsin och hela familjen Robinsons överlevnadsinstinkter kommer att sättas på det ultimata provet. Efter att ha varit fast på en mystisk planet i ett år måste Judy, Penny, Will och roboten leda de 97 unga kolonisterna i en tuff evakuering – men inte förrän hemligheter avslöjas som kommer att förändra deras liv för alltid. Under tiden måste John och Maureen – med Don vid sin sida – slåss mot överväldigande odds när de försöker återförenas med sina barn. Robinsons kommer att behöva brottas med den känslomässiga utmaningen att inte bara gå vilse – utan att skiljas från dem de älskar ... eftersom de står inför det största utomjordiska hotet hittills.
Min kommentar
Det var ju ganska längesedan som tredje, och sista, säsongen av Lost in space släpptes, men av någon okänd anledning så lockade den inte jättemycket. Samtidigt så ville jag ju veta hur det skulle gå och science fiction är ju aldrig fel. Så till slut lyckades den bubbla upp överst i listan.
Trots att det ju gått fyra år sedan jag såg andra säsongen så kom grundhistorien tillbaka relativt snabbt. Detaljerna däremot verkar vara hjälplöst förlorade. Det var rätt förvirrande ibland. Speciellt när de började referera till första säsongen (tror jag). Den minns jag absolut ingenting av.
Familjen Robinson är precis lika präktig och duktig som vanligt. De är ganska så irriterande. Som myggor som envist surrar kring huvudet. Den nödvändiga och skönt befriande motvikten är dr Smith och Don, som båda är betydligt lättare att tycka om. Och roliga. Två saker som inte alls representerar någon i familjen Robinson. Dr Smiths agenda är för övrigt fortfarande en gåta. Det kom ju något som nog skulle vara en förklaring, men även det var en referens långt tillbaka och jag minns helt enkelt inte.
Det händer något mest hela tiden. Faktum är att det alltid verkar finnas en katastrof att ta sig an, den ena avlöser hela tiden den andra. Vilket faktiskt gör att man egentligen aldrig får lära känna de här människorna. Ett följdproblem av att det hände så mycket var att jag till och med hann glömma saker mellan avsnitten, det kändes omöjligt att hålla ordning på alla katastrofer. Jag hade mer uppskattat om det någon gång fanns lite tid för att andas.
Slutet blir nästan olidligt sliskigt och amerikanskt. Visst, det passar resten av serien, men jag behöver ju inte gilla det ändå. Och alltså ... "omvändningen" av robotarna. Suck. Jag orkar bara inte. Där blev det för fjantigt för mig.
Tredje säsongen av Lost in space lever inte alls upp till de två föregående. Det är oklart för mig om jag tycker mindre om den för att det har dröjt så länge, eller om det har dröjt så länge för att jag tyckte mindre om den.
På Trakt.tv har serien 3,75 i genomsnitt (beräknat på 7k betyg).
På IMDb har serien 7,3 i genomsnitt (beräknat på 107k betyg).
Jag ger den 3,5.
Serien är
Spännande | Tråkig | Trovärdig | ||
Klurig | Förutsägbar | Mystisk | ||
Berörande | Osannolik | Underhållande | ||
Snyggt foto | Rolig | Långsam | ||
Romantisk | För lång | Fartfylld | ||
Sorglig | För kort | Läskig |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar