söndag 8 januari 2017

En smakebit på søndag: Den stora matchen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Smakebiten är tillbaka efter "jullovet" och livet har börjat återgå till det normala. Nu är det inga helger förrän till påsk...

Min utmaning att läsa klart serier fortsätter även i år och en av serierna jag satsar på är Arnaldur Indriðasons om Erlendur. Den stora matchen är tionde delen och den har av någon anledning hoppat tillbaka till 1972 och handlar om Marion Briem, Erlendurs mentor. Erlendur själv har inte synts till och jag är tveksam till om han gör det. Han kan ju inte ha varit mer än en pojkspoling i början av 70-talet.

Min smakebit är från sida 39.
     Albert ögnade snabbt igenom sidan men efter vad han kunde se gick det inte att koppla ihop honom med artikeln, det nämndes bara en pålitlig källa. Det behövde kanske inte vara så att hans lilla samtal med journalisten i sporthallen låg till grund för artikeln. Det måste finnas något mer bakom den. Journalisterna kunde ju inte jobba på det viset. Han hade inte sagt något om några utlänningar. Tvärt emot hade han ju nekat bestämt till att utredningen pekade åt det hållet. Förutom att han kanske antytt något genom att tveka med svaret och säga att allt kunde tas i beaktande.
     - Jaha, där tappade vi dem definitivt, sa Marion Briem, dängde ett exempel av tidningen i bordet och tände en cigarett. Vad är det för en idiot som snackat med de där typerna?!
     - Det där är fullständigt ansvarslöst, sa Albert och ansträngde sig ordentligt för att låta chockerad.
     Hans indignation var en aning för äkta. Marion hade ett känsligt öra för sådant och såg på honom.

32 kommentarer:

  1. Har tänkt att jag ska läsa något av författaren, men det har inte blivit av än. Skulle kännas spännande att läsa en bok som utspelar sig på Island :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är väldigt speciella de här böckerna, inga vanliga deckare och inget blod alls i stort sett :)

      Radera
  2. tack för smakbiten! (får inte glömma Alla Hjärtans dag ❤️)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla Hjärtans dag är ju inte direkt någon helgdag och inget vi "firar" överhuvudtaget i min närhet.

      Radera
  3. Alltså jag har bara läst den första boken i den här serien och är högst tveksam till att fortsätta. Samtidigt lockar det att läsa om Island...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var inte heller övertygad efter första boken, det kan vara så att det krävs tillvänjning för nu gillar jag dem :)

      Radera
  4. Så du läser också en islänning just nu, fast i något modernare miljö än den bok jag nyss har börjat på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vilket sammanträffande, det är ju inte så vanligt med isländska böcker. Det är faktiskt ganska intressant att läsa om Island på 70-talet, det känns som jättelängesedan :)

      Radera
  5. Jag läste ett antal av böckerna i serien men ledsnade sen på Erlendur. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erlendur är ju väldigt speciell, minst sagt och jag gillade honom inte speciellt mycket från början, men det ändrade sig i någon av de tidigare böckerna :)

      Radera
  6. Flott smakebit! Dette er en av yndlingsforfatterne til min mann :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är nog ganska glad i Arnaldur jag också :)

      Radera
  7. En serie jag inte vet något om allas (vilket jag strax ska r¨da bot på) :) Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väldigt mycket stämningar och väder i de här böckerna :)

      Radera
  8. läste ett flertal av Indridasons första böcker, men nu är det ett tag sedan sist. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett tag sedan jag läste honom också nu, så jag har kommit lite efter i serien.

      Radera
  9. Hm, är lite svag för Arnaldur Indridasons böcker, Island, Erlendur. Denna har jag läst, saknade Erlendur men tyckte det var intressant att läsa om Marion Briem, och om jag minns rätt har den en intressant cliffhanger inför nästa del i slutet.... ;) tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag började läsa så trodde jag att Erlendur skulle dyka upp på något sätt, men nu tänker jag inte direkt på det. Island på 70-talet är väldigt intressant att läsa om.

      Radera
  10. Det här är en serie jag skulle kunna tänka mig att läsa. Island lockar på många sätt, även i bokform. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du skulle gilla de här böckerna :)

      Radera
  11. Har några böcker av Indridason, men har inte läst dem än. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  12. Tack för smakbiten! Liksom alla andra böcker i serien om Erlendur har jag förstås även läst denna. Blir aldrig besviken på Arnaldur Indriðasons böcker, gillar dem skarpt. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar det mörka och dystra, men Erlendur själv har jag haft svårt för, men jag tror det gick över i den där boken där man fick veta mer om honom :)

      Radera
  13. Har läst en Indridason, men är mycket tveksam till att ta upp honom igen, även utan Erlandson...

    SvaraRadera
  14. Jag har en Indridason i hyllan. Har läst någon/några förut och gör det gärna igen. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Första boken blev jag nog lite besviken på, men det var bara för att jag inte visste vad som väntade mig. Nu vet jag att de inte är vanliga deckare :)

      Radera
  15. Jag har bara läst den första boken i serien, tyckte den var ganska tråkig så det blev inte fler. Men nu har en kompis lånat mig just Den stora matchen, säger att den är jättebra. Så den ska läsas i vår. Är det tänkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är ju väldigt långsamma de här böckerna, det är inte mycket som händer, men jag njuter av 70-talets Island :)

      Radera
  16. Tack för smakbiten, har inte läst den boken.

    SvaraRadera