lördag 6 juli 2013

"Spelreglerna" av Jonas Karlsson

Genre: Drama
Antal sidor: 213
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 juni 2013






Baksidetext
Börja med att kontrollera att inga spelpjäser saknas ... ja det låter ju inte särskilt komplicerat. Men i Spelreglerna ges sedan instruktioner som inte liknar något annat. I Jonas Karlssons nya novellsamling återfinns pricksäkra tonträffar, på-kornet-detaljer och karakteristiska underfundigheter, sådant som han har gjort till Karlssonska signum. Samtidigt har det blivit både svartare och ännu lite mer skruvat än tidigare, med berättelser som förvisso utspelar sig i en alldaglig nutid, men där verkligheten plötsligt kan ta skruv och bli obehagligt overklig.

Som för mannen som får en oväntad faktura på 5,7 miljoner. Och medan en man börjar tröttna på att livet igenom ständigt mötas av överseende blickar för att han är så "speciell" blir en skådespelare i puffbyxor lynchad av publiken. Allra värst är det kanske för mannen som tvingas bli värddjur för en oväntad, oönskat ryggdunkande bekantskap.

Min kommentar
Jag har nästan precis upptäckt att noveller är fantastiska att ta till när man är mellan böcker och eftersom jag gillar Jonas Karlsson väldigt mycket som skådespelare så kände jag mig manad att se hur han var som författare.

Några av novellerna tyckte jag väldigt mycket om, Fakturan var min absoluta favorit. Den handlar om en ung man som får en faktura på över 5 miljoner. Det är kostnaden för alla upplevelser han har haft i livet, hittills. Han tycker naturligtvis att det här inte kan vara riktigt och försöker reda ut vad och varför. Han får veta att han har haft ett perfekt liv fram tills nu och han försöker desperat att hitta motgångar som han tagit sig igenom för att kunna överklaga.

Novellen Bröllop var också en som jag tyckte var riktigt bra. Den handlar om vådan av att skriva saker på Internet och att den enda man kan ändra på är sig själv.

Även novellerna Presenten (man kan säga att den handlar om att man kanske inte alltid måste vara värst), Huvudsaken (så fyndig titel på denna) och Spår i snön (en gripande berättelse om otrohet, svartsjuka och förutfattade meningar med ett kanske oväntat slut) blev lite av favoriter.

Det här med att skriva noveller måste vara svårt, på bara några sidor ska man få ner en berättelse som ska betyda något. Även för läsaren. Något som jag inte tycker att Jonas Karlsson lyckas med riktigt, eller så är jag fel läsare. Jag gillar inte alls att behöva gissa vad som menas med en text, eller i alla fall inte att behöva anstränga mig för att hitta en mening om den inte är uppenbar. Vissa av de här novellerna betyder absolut ingenting för mig, de var så abstrakta att det för mig var omöjligt att hitta en mening. Det var liksom bara ord staplade på varandra, utan inbördes betydelse och det är ju möjligt att det ska vara så, men det är inget som jag gillar. Jag är ett kontrollfreak som gillar ordning och struktur så ibland kraschade det helt enkelt, men de noveller där jag kunde hitta en mening, de tyckte jag om att läsa. De hade ett naturligt flöde och något som sporrade min nyfikenhet, jag ville helt enkelt veta hur det skulle sluta.

Med tanke på att det faktiskt står i baksidetexten att novellerna är mer skruvade än vanligt så kanske jag inte ska döma Jonas Karlsson efter just denna novellsamling. Jag vill ju så gärna tycka lika mycket om honom som författare som skådis, men jag vet faktiskt inte om han får någon mer chans.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 3.0 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Spelreglerna: Bokmalan, enligt O och Pocketlover.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Jag har nästan högre krav på noveller har jag insett. De har färre sidor på sig att imponera

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, egentligen är det nog så och jag tror det är betydligt svårare att skriva en bra novell än en bra roman :)

      Radera
  2. Men nu blir jag intresserad, för mig är det en extra bonus om jag inte riktigt förstår texten direkt och måste fundera och tänka på symboler och sammanhang. Det gör berättelsen läsvärd för mig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror lite på hur mycket jag måste fundera. Analyser fick jag nog av när jag gick i skolan... Som titelnovellen i den här samlingen, Spelreglerna, den iddes jag inte ens fundera på. För mig var det bara ord som inte betydde något i den ordningen de stod :)

      Radera