Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Most Intimidating Books och det kan gälla egentligen vad som helst; antal sidor, innehåll, hype och så vidare.
Det är egentligen väldigt sällan som jag känner att en bok skulle vara avskräckande, men det händer ju ibland och då av helt skilda orsaker. Här är några.
1. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Alla sa att det var det roligaste de läst och jag tvekade länge. Jag önskar att jag fortsatt tveka.
2. En man som heter Ove av Fredrik Backman. Alla sa att det var det roligaste de läst och jag tvekade länge (egentligen mest på grund av punkt 1). Jag önskar att jag hade läst den tidigare.
3. Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson. En bok som bygger på Bobby-fallet kan ju bara vara vansinnigt otäck, upprörande och hemsk. Det var den.
4. Lasermannen av Gellert Tamas. En bok som bygger på fallet med mördaren som siktade in sig på människor som inte var blonda och blåögda kan ju bara vara vansinnigt otäck, upprörande och hemsk. Har faktiskt inte läst den än.
5. Garnethilltrilogin av Denise Mina. Denna är avskräckande av två anledningar. Dels är den otrooooligt tjock. Dels så gillar jag inte Denise Mina (de fyra böcker jag läst av henne i alla fall).
6. Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. Här är en bok som jag både vill och bör läsa om. Mitt möte med den i gymnasiet förlöpte inte så väl.
7. Shantaram av Gregory David Roberts. Ännu en gräsligt tjock bok. Och den påstods vara sann. Men det var väl inte helt sant. Hade lätt kunnat kortas ner minst 200 sidor.
8. Flickan från ingenstans av Justin Cronin. En extremt tjock bok om vampyrer/zombies, som jag inte gillar, eller vad det nu är. Ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen, De första tolv.
9. Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe. Fick den som recensionsexemplar, men vågar inte läsa den än. Ligger nog fortfarande alltför nära min egen verklighet.
10. Under kupolen av Stephen King. Ja, ingen sådan här lista utan kungen. Han har ju varit min absoluta favorit sedan 80-talet, men även solen har fläckar och en tid var han inte alls speciellt bra (hans lägstanivå är ändå väldigt hög) och jag var lite osäker på om han verkligen var tillbaka i toppform. 1178 sidor senare visade det sig att det var han.
Brukar inte heller känna mig direkt avskräckt av någon bok
SvaraRaderaNej, vissa kan kännas tunga att börja på, men att kalla det avskräckt är nog att överdriva :)
RaderaJag håller med dig om Mattias Edvardssons bok.
SvaraRaderaJag hör till dem som gillande Hundraåringen ... när jag lyssnade på den på jobbet för ett antal år sedan. Om inte annat förgyllde den det extremt tråkiga jobbet jag hade vid den tiden :-)
Jag kan tänkta mig att Hundraåringen... passar bra att lyssna på på jobbet, då kanske jag hade uppskattat den mer också :)
RaderaOve kunde jag tänka mig att vi bägge hade men Bokklubben och Brott&Straff var lite mer otippade!
SvaraRaderaDet finns ju så många böcker ;)
RaderaJag brukar vara lite tveksam till att läsa böcker som blir megasuccéer, de där som "alla" pratar om. Jag brukar bli så besviken. Och jag har faktiskt en Denise Mina som jag köpte billigt på antikvariat och ännu inte läst. Läste de två första böckerna som översattes till svenska och dom tyckte jag inte alls om.
SvaraRaderaJag trodde jag var den enda som inte gillade Mina, det har känts så när jag tittat runt lite. Nu känns det mycket bättre :)
RaderaJag fortsätter tveka på hundra-åringen ett tag till då :)
SvaraRaderaOm du frågar mig så gör du rätt i det :)
RaderaJag gillar både Hundraåringen och Ove, men har träffat många som inte gör det.
SvaraRaderaHundraåringen var alldeles för mycket buskis för mig och det är något jag inte klarar :)
Radera