onsdag 22 oktober 2014

"Svarta vatten" av Attica Locke

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 367
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Black water rising
Översättare: Ia Lind
Serie: -
Förlag: Leopard Förlag
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2014
Format: Storpocket
Källa: Rec ex
Utläst: 2 oktober 2014





Första meningen: Båten är mindre än han tänkt sig.

Baksidetext
Houston 1981. Framtiden ser äntligen ljusare ut för Jay Porter som i åratal kämpat för att få sin lilla oansenliga advokatbyrå att gå ihop. Han överraskar sin gravida fru Bernie med en romantisk kvällstur längs med floden. Men kvällen tar en oväntad vändning när de passerar Houstons ruffigare kvarter och plötsligt hör en kvinnas skrik på hjälp, sedan pistolskott och ljudet av en kropp som faller i floden. Jay inser att han måste rädda kvinnan från att drunkna och dyker ner i det dunkla, svarta vattnet. Kvinnan är chockad men inte skadad, och uppenbarligen rädd. Hon vägrar att berätta något om vad som hänt.

Jays räddningsinsats visar sig få oanade konsekvenser och han hamnar mitt i en mordutredning med minst sagt oklar utgång. Mot sin vilja dras han allt djupare in i ett mysterium vars förvecklingar leder ända till Houstons absoluta maktelit. Jay ställs inför svåra val och tvingas att konfrontera spöken ur sitt eget förflutna.

Min kommentar
På utgåvan som jag har så finns det en blurb av Dennis Lehane och någon har beskrivit boken som en blandning av The Wire och Dallas. Det ena ser jag som positivt och det andra som negativt. Detta är ett förhandsexemplar som jag fått från förlaget och det betyder att här finns en hel del stavfel och annat konstigt. Med det sagt så kan jag bara hoppas att boken som släpps ska vara rättad.

Att Dennis Lehane gillar denna förstår jag nästan på en gång, den är verkligen skriven i hans anda. Det är mörkt och skitigt och man riktigt känner desperationen växa fram. Miljöbeskrivningarna är väldigt detaljerade och är det något jag brukar ha svårt för så är det just detta. Men här funkar det, faktiskt. Det får mig att fundera på om det kanske inte är detaljrikedomen, längden eller mängden det kommer an på, utan helt enkelt hur det görs. Här kan jag fysiskt känna värmen och hur svetten rinner. Och lukterna. Trots ljuset och värmen så är det mesta mörkt och dystert, ett motsatsförhållande som gör allt knivskarpt.

Det är ett väldigt långsamt tempo genom hela boken och en ansenlig mängd karaktärer. Det finns nämligen två uppsättningar, en då (60-/70-talet?) och en nu (1981). En del finns i båda och några bara i den ena. Karaktärerna presenteras med många och långa, långa tillbakablickar. Till slut vet jag inte riktigt när jag befinner mig och vilket som hände när. Ofta är saker och ting väldigt noga beskrivet och tillbakablickarna känner jag oftast som lite krystade. Dessutom berättas det i presens, något som jag tycker passar med ett högt tempo, så här blir det något slags krock för mig. Det här långsamma tempot hade passat mycket bättre i imperfekt.

En del som känns ouppklarat finns det också. Med jämna mellanrum kommer det en del insinuationer om Jays familj, något traumatiskt och stort som hänt, men det förklaras aldrig närmare. Det tycker jag är lite synd. En annan sak som stör mig är alla förkortningar, jag har generellt väldigt svårt för det, speciellt när man förutsätter att alla vad vad de betyder. Här förklaras de inte förrän drygt halvvägs in i boken.

Att boken utspelar sig på 80-talet kan jag inte riktigt känna, förutom hårspray och stort hår så skulle det kunna vara när som helst. Det enda som skulle kunna skvallra om att det är en annan tid är de svartas kamp och medborgarrättsrörelsen. Men den är å andra sidan fortfarande aktuell. Och jämförelsen med Dallas? Var kom den ifrån? Oljan?

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,0 (beräknat på 4 betyg).
Goodreads hade den 3,31 i genomsnitt (beräknat på 1865 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Svarta vatten: Annika, med näsan i en bok och Lotten.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

4 kommentarer:

  1. Ja, det var ju rätt likt mitt omdöme, möjligen var du aaaningen mer positiv.
    Jag förstod inte heller liknelsen med Dallas!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog en annan betygsskala, tycker jag ofta ligger lite högre, i alla fall i mittenspannet :) Dallas fattar jag överhuvudtaget inte, det måste ha varit oljan.

      Radera
  2. Jag säger som Lotten du var nog lite mer positiv än jag, jag hade lite svårt med denna tyckte det gick på tok för sakta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte den var riktigt bra i början, sedan dalade den sakta ända till slutet.

      Radera