Ännu en ny bok

Jag har ju lyckats vara riktigt restriktiv med inköp av nya böcker, men ibland så kommer det överraskningar.

Förrädare av Manda Scott var en av många böcker som jag var nyfiken på av boksläppen i augusti, men som tydligen har blivit försenad och försvunnit från min radar. Spionthrillers brukar passa mig och även om jag känner mig lite less på att läsa om Andra världskriget så låter den intressant. Tack till Modernista!

Hett i hyllan #214

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Högen med olästa från bokrean 2016 närmar sig inte sitt slut.

Jens Lapidus har jag läst en del av och jag gillade verkligen hans serie om JW och gänget. STHLM delete är andra delen i en annan serie, den om Teddy och Emelie.

Första delen, VIP-rummet, var med i Hett i hyllan i november 2017. Den är fortfarande inte läst och nu får alltså andra delen göra den sällskap här i skamvrån. Tredje delen, Top dogg, står redan i hyllan, men jag hoppas verkligen att serien är läst innan det är dags för den att dyka upp här. Jag kan egentligen inte förstå varför jag inte har läst de här böckerna redan.

Nu har jag i alla fall lagt till Jens Lapidus på listan över eventuella författare som kan tänkas dyka upp i Vi möts igen nästa år. Den listan börjar i och för sig också att bli lång.

Så här står det på baksidan:

Ett larm går och en väktare blir kallad till ett hus ute på Värmdö. Där väntar inget vanligt inbrott utan ett lik: en människa som blivit massakrerad.

En ung man påträffas svårt skadad i närheten av brottsplatsen. Han häktas som skäligen misstänkt för mordet. Emelie Jansson åtar sig i hemlighet att vara hans försvarare, trots att hennes arbetsgivare på byrån är emot det.

Vem är den mördade på Värmdö? Och varför leder så många spår till Mats Emanuelsson, mannen som Teddy kidnappade för länge sedan? Medan Emelie i hemlighet börjar nysta i fallet tvingas Teddy konfrontera sitt förflutna, samtidigt som hans vilsne systerson Nikola är på väg att göra om alla hans misstag. Snart är de indragna i ett spel med galet höga insatser som får våldsamma konsekvenser för dem alla.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

"Medan mörkret faller" av Anna Lihammer

Författare: Anna Lihammer
Titel: Medan mörkret faller
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 334
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Carl Hell 1
Förlag: Historiska Media
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 19 augusti 2019




Första meningen: Runtomkring honom var allt svart.

Baksidetext
Mörkret faller över Europa år 1934. Nazisterna har tagit makten i Tyskland och många är på flykt. Hemma i Sverige fattas beslut om sterilisering av "sinnesslöa". I Uppsala hittas en högt uppsatt akademiker bestialiskt mördad i Anatomiska institutionens källare. Den egensinniga kriminalkommissarien Carl Hell blir utsedd att utreda mordet, och till sin hjälp har han polissyster Maria Gustavsson. De två kastas in i samhällets finrum där tvivelaktiga åsikter och inhuman forskning är en del av vardagen. Snart sker ytterligare ett mord och jakten på mördaren blir alltmer desperat.

Min kommentar
Jag har hört så otroligt mycket bra om den här boken och serien, men av någon outgrundlig anledning så har den aldrig hamnat högst upp i läshögen. Förrän i år då, när jag tog med den både i Boktolvan och i Sist på serien?. Mina förväntningar var nog på en ganska normal nivå, jag hade fått en del hintar om att det var mycket politik inblandat (inte en favorit) och det hjälpte ju till att sänka dem.

Den akademiska världen är inte någon arena som känns hemtam för mig, speciellt inte 1934, men det känns som att det nog var så här (och kanske fortfarande). Här finns en helt osannolik mängd, docenter, professorer och andra fina akademiker, oftast av manligt kön, som tror sig vara förmer än andra. Jag vill inte ens kalla dem "mulliga" mansgrisar (ett uttryck som användes ofta när jag växte upp, men kanske inte så ofta nu?). De har inte något mulligt eller gulligt alls över sig.

Början av boken är så fruktansvärt ruggig att jag faktiskt vrider mig lite av obehag. Så. Vansinnigt. Äckligt. Då kändes det som att vi skulle komma bra överens, boken och jag. Tyvärr stannar det upp en hel del efter den uppseendeväckande starten. Det blir mer fokus på att förklara, om och om igen, hur hemskt rasbiologi är (vilket inte behöver förklaras för oss som förstår, de som inte förstår, förstår ändå inte) än på att driva berättelsen framåt. Det ar lite mer fart igen mot slutet, men jag tycker inte att det blir riktigt spännande. Historien tar aldrig tag i mig.

Karaktärerna är inte speciellt många och de viktiga är egentligen bara två. Carl Hells bakgrund är intressant, det antyds en hel del saker om den och jag vill veta mer. Det gäller också hans kompanjon Maria. Ibland blir det för övertydligt med karaktärernas ältande av sina respektive "problem" (ja, jag tycker det är otroligt jobbigt med upprepningar) och jag får inget riktigt grepp om dem. Kanske för att det känns som att både Carl och Maria har plockats från nutiden och helt sonika placerats i 30-talet. Om historien inte hade utspelat sig 1934 så hade de dessutom varit ganska schablonmässiga. Och allvarligt talat, var det verkligen nödvändigt att klämma in en kärlekshistoria? Jag hade klarat mig förträffligt utan den.

Det har tydligen kommit tre delar i den här serien. Jag har inga fler i hyllan, men det kan nog tänkas att jag åtminstone vill läsa en till. Med tanke på att detta var en (skönlitterär) debut så var den väldigt lovande.

Avdelningen för olika funderingar:
Varför mördades egentligen vaktmästaren? Det kändes lite taget ur luften.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,28 i genomsnitt (beräknat på 195 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Medan mörkret faller: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Bokstunder.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Tisdagstrion: Krig & fred

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Krig & fred.

Det är tydligen internationella fredsdagen på lördag så den här veckan ger vi oss i kast med krig och fred. Jag har massor av den här typen av böcker och det blir svårt att välja. Det blir två verkliga krig och ett fiktivt. Och det är är faktiskt något så ovanligt som triss i fullpoängare.

1. Kara Kush av Idries Shah utspelar sig 1979 och Sovjet ockuperar Afghanistan. Det var väldigt längesedan jag läste den, men jag minns den som fantastisk.
2. På stranden av Nevile Shute är en av min ungdoms favoritböcker. Tredje världskriget har utplånat mänskligheten på norra halvklotet. I Australien vet man vad som är på väg, men man räknar med ytterligare ett halvår.
3. Boktjuven av Markus Zusak är en lite ovanlig bok om andra världskriget. Det här är den vanliga, lilla människan och det är Döden som berättar.

Film: I am mother (2019)

Titel: I am mother
Originaltitel: I am mother
Genre: Science fiction
Regissör: Grant Sputore
Manus: Michael Lloyd Green, Grant Sputore
Skådespelare: Clara Rugaard, Hilary Swank, Luke Hawker, Tahlia Sturzaker, Rose Byrne (röst)
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: Australien
Längd: 113 min
Serie: -
Såg den på Netflix 16 augusti 2019





Handling
Efter att mänskligheten har utplånats av en ospecificerad händelse startar roboten Mother upp sin återbefolkningsrutin, gömd någonstans i en bunker. En flicka, Daughter, växer upp under Mothers vård och utbildning. När Daughter är i tonåren knackar det plötsligt på dörren. Främlingen kommer med oroväckande påståenden.

Min kommentar
I am mother var det faktiskt en kollega som rekommenderade och även om det har dröjt länge innan jag följde rekommendationen så har den legat på lur i huvudet. Jag kan liksom inte rå för att jag är skeptisk mot Netflix filmer. Där finns ju så mycket... mindre bra filmer.

Etik och moral är huvudtema här, skulle man kunna säga. Som det ju så ofta är när robotar vs människa är inblandat. Jag brukar gilla filmer där man inte riktigt vet vad som pågår, vem man kan lite på och som skapar fler frågor än svar. Där har I am mother lyckats. Den påminner lite om andra, moderna sci-fi-filmer, men den känns ändå som en ny och egen historia.

Första halvan är lite klaustrofobisk och det är också här som ovissheten är som störst. Efter att främlingen har gjort entré så avtar kulminerar spänningen, när Daughter inte riktigt vet vad hon ska tro. Men det går inte att kväsa människans nyfikenhet och sanningstörst. Berättandet är väldigt långsamt, men jag tycker det är spännande. Nästan ända in i kaklet. Den tappar lite i slutet, men inte alltför mycket. Skådespelarna, de få som faktiskt agerar, är väldigt bra och trovärdiga.

Det går alltså att göra bra, snygg och intelligent film med en liten budget. I am mother får en fyra, för att jag inte kan sluta fundera på den. Sambon tyckte inte den skulle ha mer än en trea. Jag borde kanske inte längre bli förvånad, men den här filmen verkar inte gå upp på biograferna i Sverige. Återigen dumförklarar filminköparna den svenska befolkningen.



På Letterboxd hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 16 651 betyg).
På IMDb hade den 6,8 i genomsnitt (beräknat på 43 901 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan än så länge inte köpas.