lördag 20 december 2014

"Lång väg hem" av Eva Dolan

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 414
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Long way home
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Zigic & Ferreira 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 27 november 2014






Första meningen: Det sista han kom ihåg var mönstret på heltäckningsmattan - taggiga ränder i mörkblått och ljuslila, som blåmärken efter föremål från en främmande värld - och en stålförstärkt tåhätta som kom emot ansiktet.

Baksidetext
En man bränns till döds i ett trädgårdsskjul i en förort.

Kriminalkommissarie Zigic och kriminalpolis Ferreira kallas in från Peterboroughs hatbrottsenhet för att utreda mordet. Offret identifieras snabbt som illegal arbetsinvandrare, och en man som flera människor mycket väl kan ha velat se död.

En dömd mordbrännare – som också är medlem i en högerextrem rörelse – har nyligen släppts ut ur fängelset. Samtidigt påstår sig vittnen ha sett den döde i slagsmål med en av stadens mest ökända slumhyresvärdar.

Zigic och Ferreira vet av erfarenhet hur svårt det kan vara att samarbeta med människor som har starkare skäl än de flesta att misstro polisen. Men när ännu en arbetsinvandrare attackeras börjar spänningarna snabbt att stiga...

Min kommentar
Plötsligt en dag dök det upp en, för mig, helt okänd bok. Något som beskrevs som en av de mest uppmärksammade nya brittiska kriminalserierna på senare år. Den är dessutom blurbad av Denise Mina, som jag inte alls gillar. Behöver jag säga att jag var skeptisk när jag började läsa?

Detta är alltså första boken om poliserna Zigic och Ferreira, de jobbar på något som kallas hatbrottsenheten (för övrigt sorgligt att det ska behövas en enhet för hatbrott). Det är en väldigt jobbig bok att läsa, inte för att den är dåligt skriven på något sätt utan för att det som beskrivs gör mig så otroligt ledsen. Det är inga solskenshistorier som berättas. Jag vet inte vad jag ska göra med det jag läser om hur illegala (arbetskrafts)invandrare behandlas. Tyvärr tror jag att det inte är helt taget ur luften.

En väldigt massa namn blir det i den här boken, det vimlar verkligen av karaktärer, men jag känner inte alls av mitt vanliga problem med för många personer. Vad det är som gör att jag kan hålla ordning på dem allihop har jag ingen som helst aning om. Förmodligen beror det på att jag känner att alla har en del i historien och ingen känns onödig eller krystad.

Jag gillar språket, även om det kanske blir lite väl detaljerat ibland, men eftersom det är en debut så kan jag överse med det. Dialogerna känns oftast bra och minsann, finns det inte lite humor här också. Här hittar man ju så klart en svidande samhällskritik, men för mig funkar det för inget skrivs mig på näsan. Sakernas tillstånd beskrivs och jag får själv dra mina egna slutsatser och blir inte påtvingad en åsikt. Det är mörkt och skitigt, det mesta är elände, men jag känner mig aldrig uppgiven.

Tempot är ganska långsamt, men historien drivs ändå framåt på ett bra sätt. Jag gillar att polisens arbete är utredning, här finns ingen tur eller slump som löser fallet. Zigic och Ferreira kompletterar varandra på ett bra sätt, de är nästan varandras motpoler. Det enda man kanske kan invända är att man inte kommer dem speciellt nära, men det gör inget om det privata hålls på en lagom nivå. Jag räknar ändå med att lära känna dem bättre i nästkommande böcker.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,83 (beräknat på 6 betyg).
Goodreads hade den 4,23 i genomsnitt (beräknat på 101 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Lång väg hem: Fru E:s böcker, Annika och Johanna.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

fredag 19 december 2014

Bokbloggsjerka 19 – 22 december

Sista fredagen innan jul och sista jerkan på ett par veckor, men i dag är det som vanligt Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Snart är det jul och lite välbehövlig vila. Hur ser julen ut? Vad ska ni läsa?

Jag har egentligen inte några specifika planer för julläsningen, men kanske, kanske lyckas jag klämma in Jonas Karlssons God jul. Och om Tomten kommer med Stephen Kings Väckelse så kan den eventuellt bli läst ganska snart. Jag hoppas också äntligen kunna börja läsa Outlander-serien av Diana Gabaldon, den första boken, Främlingen, står i startgroparna.

Se där, det blev ju en del i alla fall, men vi får se hur verkligheten blir. Stress tänker jag i alla fall inte ägna mig åt.

Till dig som jag inte återser innan jul/nyår önskar jag
och må Tomten komma med allt du önskar dig. Speciellt böcker.

torsdag 18 december 2014

Julens läsning 2014 – En enkät

Jag blev taggad av Johanna att göra denna lilla trevliga enkät om julens läsning. Dessutom blev jag sedan taggad av Västmanländskans bokblogg.

1. Julen närmar sig alltså med stormsteg. Vilka/ vilken bok önskar du dig i julklapp i år?
Det är en väldans massa böcker jag önskar mig, men överst står Väckelse av Stephen King.

2. Har du något bra tips på en riktigt bra bok att ge bort i julklapp? Det går bra med flera tips fördelat på genre också om du har många idéer.
En bok som förtjänar mer uppmärksamhet är Cia Sigesgårds Inga kelgrisar, inga styvbarn. Men den är inget för känsliga personer.

3. Många ser till att ordna julläsningen på egen hand för att se till att vara på den säkra sidan och få läsa det man vill och inte bara det som den nyckfulle tomten kommer med. Har du planerat din julläsning? Kanske sparat någon godbit eller köpt hem enbart för att förgylla din jul och nyårshelg?
Nej, jag har egentligen inte sparat något till julen, men det brukar nog bli lite tjockare böcker då. Och jag räknar kallt med att tomten levererar...

4. Julen är ju en social högtid med släkt och familj i centrum. Hur gör man då för att hitta lästiden? Har du någon bra ursäkt för att slippa ifrån sällskapsspel och grönkål och få läsa en stund i lugn och ro?
Det blir inte speciellt mycket tid med släkten, det är ju julafton då, men där är hela sambons släkt så den är avklarad på en dag :) Sedan brukar svärmor vilja att vi kommer någon gång innan alla helgerna är slut och så brukar vi bjuda svärfar på middag på nyårsdagen. Och min sida av familjen klarade vi av i helgen. Det kan jag stå ut med utan att behöva smita undan.

5. Många läser höstens pristagare, typ Nobel eller Augustpris, under julen. Brukar du göra det?
Nej, jag läser sällan något bara för att vederbörande fått ett pris.

6. Brukar du läsa någon särskild bok eller bokgenre för att komma i julstämning?
Jag har nog inte haft någon riktig julstämning sedan förra vita julen. Kommer inte ihåg när den var, men det är svårt att få julstämning när det är 10 plusgrader och regnar, så jag läser gärna böcker som utspelar sig där det är kallt. Det är dock inget krav och sker mest av en slump i så fall.

7. Finns det någonting du absolut INTE vill ha i julklapp?
Det finns nog mycket faktiskt, men jag vill inte ha något till hushållet, som matberedare, dammsugare... inte om det är till mig personligen. Om det är till oss båda så funkar det :) Och oanvändbara saker, som prydnadsgrejor, det går bort.

8. Vad är det godaste tilltugget till en bok under julen?
Hmmm, jag tror jag väljer ostbågar här, det är alltid det bästa tilltugget.

9. Har du något speciellt minne av en fantastisk läsupplevelse från någon tidigare jul?
Nej.

10. Finns det något speciellt du har som tradition att läsa varje jul?
Nej, men om jag hade haft det så skulle det ha varit Viktor Rydbergs Tomten.

Jag tycker att alla som vill göra denna ska känna sig taggade!

onsdag 17 december 2014

"Öppen grav" av Kjell Eriksson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 300
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ann Lindell 10
Förlag: Ordfront
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2009
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 november 2014






Första meningen: Beskedet kom oväntat.

Baksidetext
Professor Bertram von Ohler har tilldelats Nobelpriset i medicin. Ett besked som skakar om det annars så lugna överklassområdet Kåbo i Uppsala. Alla är nämligen inte så förtjusta i valet av pristagare. Snart höjs kritiska röster, inte minst professorns kollega och granne känner sig svekfullt förbigången.

Märkliga saker börjar hända. Det inleds med att en sten kastas mot pristagarens hus. Ett pojkstreck, menar polisen, men det som följer kan inte uppfattas som några oskyldiga hyss. Professorn blir allt mer trängd. Någon vill uppenbarligen inte att han ska ta emot priset, någon vill honom riktigt illa. Och det finns många som har anledning att vilja von Ohler illa. Historien har hunnit ifatt honom. Allt började med att en hushållerska kom för att tjäna i professorns barndomshem. Hon efterträddes av sin lillasyster Agnes, som efter 55 års anställning vet det mesta om den Ohlerska familjen. Också sådant herrskapet helst velat dölja.

Kriminalinspektör Ann Lindell blir inkopplad på fallet och identifierar omedelbart Agnes Gräsödialekt. Ett Gräsö väl känt för Ann efter det långa förhållandet med Edvard, flera år tidigare. Nu möts de igen.

Min kommentar
Det är knappt jag kan tro det är sant. Sista delen i serien om Ann Lindell äntligen utläst. Man kan kanske fråga sig varför någon läser färdigt en serie på tio böcker, som man egentligen inte gillar. Något bra svar har jag nog inte, förutom att det är sådan jag är.

Första tredjedelen får jag samma känsla som när jag försökt läsa Bibeln. Inget händer utan det bara rapas upp massor av släktförhållanden, som inte är ett dugg intressanta. Ungefär här, efter runt 100 sidor, så dyker också poliserna upp för första gången. På ett ganska så krystat sätt, måste jag säga. Det har i alla fall inget att göra med boken i övrigt. Efter 200 sidor har fortfarande ingenting hänt, bara långa omständliga beskrivningar av Bertrams, Gregors och Agnes släkthistoria. Mest griniga gamla gubbar alltså. Och en utarbetad gammal kvinna. För att göra eländet fullkomligt så dyker den trista Edvard upp igen. Urtrist och dödstråkigt. Som deckare. Som "vanlig" roman kan detta eventuellt vara intressant.

Det som ska göra detta till en deckare händer inte förrän på sidan 257. Och då har boken bara 300 sidor totalt... I hela boken är det kanske totalt 20-30 sidor som handlar om poliserna och deras arbete och bara för att man stoppar in ett mord i slutet så blir det ingen deckare.

Detta är ju sista delen i serien, men här finns ingen upplösning, inget avslut, bara mängder av lösa trådar. I många av böckerna har det förekommit ouppklarade brott som jag på allvar faktiskt trodde skulle knytas ihop på något sätt. Men icke.

Med allra största säkerhet kan jag säga att detta var min sista bok av Kjell Eriksson.

Boktipsets estimerade betyg var 3,4 (beräknat på 81 betyg).
Goodreads hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 15 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Öppen grav: En bok om dagen, Tankar från en samlares hjärna och Feel in the blogg.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

tisdag 16 december 2014

Topp Tio böcker lästa 2014


Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books I Read In 2014 (Overall, By A Particular Genre, 2014 Releases).

Fyra av platserna är ju självklara eftersom de är fullpoängare. Sedan kommer det inte mindre än tretton stycken som nästan nådde ända fram. Jag kan ju inte välja mer än hälften av dem... men i alla fall, den här listan är i inbördes ordning.

1. Inga kelgrisar, inga styvbarn av Cia Sigesgård
2. Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
3. 22/11 1963 av Stephen King
4. Paradisoffer av Kristina Ohlsson
5. Polis av Jo Nesbø
6. Granne med döden av Alex Marwood
7. Gården av Tom Rob Smith
8. Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson
9. Odödlig av Sharon Bolton
10. Onda flickor av Alex Marwood