Smakebit på søndag: Röd skymning

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Förra våren så läste jag Blå gryning, första delen i serien Första hösten, av E P Uggla. För ett par veckor sedan så efterlyste Swedish Zombie personer som ville läsa Röd skymning, andra delen i serien som e-bok. Jag anmälde mig som frivillig, på studs, så klart. I morse, när jag äntligen var klar med den ganska tråkiga och långrandiga boken från förra veckans smakebit, satte jag tänderna i Röd skymning.

Så här börjar boken:

    "Rör dig!" Skriket studsar i huvudet på Adam. Han öppnar ögonen och kisar mot ljuset. Kroppen känns mörbultad. Nej, mer. Som om allt är brutet och sjukt. Det finns en smärtsam trötthet i musklerna som han inte är van vid.
    "Rör dig!" skriker någon igen och drar honom i armen.
    Han låter ögonlocken sjunka över ögonen. Det går inte. Han kan inte röra sig. Huvudet ruskas om när en lavett träffar honom över örat. Han spärrar upp ögonen och blickar in i Charlys ansikte. Hon sitter på knä bredvid honom. Halva ansiktet ligger i skugga. Han låter blicken vandra. De är i ett lastutrymme. I en lastbil? Han kisar mot dagsljuset som strilar in genom dörröppningen bakom Charly. Kylan biter i kinderna. Utanför ser han bara granar.

"En ljusets lek" av Louise Penny

Författare: Louise Penny
Titel: En ljusets lek
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 415
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A trick of the light
Översättare: Charlotte Hjukström
Serie: Armand Gamache 7
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 maj 2020




Första meningen: Åh, nej nej nej, tänkte Clara Morrow medan hon gick fram mot de stängda dörrarna.

Baksidetext
"Hjärtan brister", hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. "Det finns inga kärleksfulla relationer längre."

Men nu är Lillian själv död, hittad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal.

Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden - en värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen - eller bara en ljusets lek.

Min kommentar
En ljusets lek är den sjunde delen i serien om den fantastiskt sympatiske Armand Gamache. Jag försöker ju läsa böckerna efter årstiden, men ibland är det svårt att gissa och denna utspelar sig faktiskt i början av juni så lite fel blev det. Serien är i alla fall bland det bästa som erbjuds i deckargenren, skulle jag nog våga påstå. Böckerna är en blandning av Agatha Christie och Morden i Midsomer.

Efter att ha gjort en liten avstickare till Quebec i förra boken så befinner vi oss återigen, i alla fall mestadels, i den lilla byn Three Pines. Den som man bara hittar om man åker vilse. Det börjar dock gnissla lite i paradiset och jag tycker nog att den här boken är mörkare än de andra. Alla är mer eller mindre olyckliga och trasiga. Dock inte så mycket att det förstör det mysiga. Jag önskar verkligen att den här byn fanns i verkligheten. Jag hade omedelbart gjort ett besök där.

För första gången, det är i alla fall första gången jag reagerar på det, så undanhålls information från mig. Det stör mig nu inte så mycket som det brukar. Jag har ju så mycket annat att fundera på. Jean Guy som inte mår bra. Clara som äntligen inser hurdan hennes man egentligen är (något som jag tyckte var uppenbart redan i första boken). Kommer Rosa tillbaka? Kommer byn att förlåta Olivier? En sak mindre att fundera på fick jag också. Äntligen fick jag veta vad det var Annie ville berätta för sin far. Och trots alla dessa funderingar (och undanhållen information) så kom jag i alla fall på mördaren innan Gamache avslöjade det. Just den scenen, när mördaren avslöjas, hade så väldigt mycket Poirot-känsla.

Mina favoritkaraktärer är, som vanligt, Ruth och Jean Guy (Gamache går utanpå allt). De är så extremt kantiga. Även om alla verkligen försöker att runda till dem. Det är så mycket värme och kärlek i gestaltningen av karaktärerna, det märks verkligen att författaren älskar dem och bryr sig om dem. Jag kommer dem närmare för varje bok. På både gott och ont.

Med varsam hand lotsas jag genom hela historien. Tempot är långsamt. Här finns inget frossande i våld. Det är eftertänksamt och allt är strösslat med humor, som är lågmäld och välbalanserad. Framför allt så är den rolig. Att läsa de här böckerna är som att komma hem.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,31 i genomsnitt (beräknat på 42 060 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om En ljusets lek: Bokstunder, Seniorvinklat och Snowglitterbooks.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Månadsbokslut maj 2020

Antal lästa böcker i maj 2020: 6

27. De underkända av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt
28. Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid
29. En ljusets lek av Louise Penny
30. Brännaren av M W Craven
31. Dolt i mörker av Elly Griffiths
32. Den där kvällen av Sheila O'Flanagan

Antal lästa sidor: 2416
Genomsnitt/dag: 77
Genomsnitt/bok: 402

Snittbetyg: 3,83
Ingående i serie: 4
Påbörjade serier: 1
Avslutade serier (läst senast utgivna/översatta): 1

Drama: 1
Feelgood: 1
Kriminalroman: 4

Boktolvan: 1 (6/12)
Finish that series: 2 (8/18)
Hyllvärmare: 3 (23/36)
Vi möts igen: 0 (2/6)

Kvinnor: 4
Män: 2
Duo: 0

Originalspråk (svenska): 1
Originalspråk (engelska): 0
Författare jag inte läst tidigare: 2
Biblioteksböcker/e-lib: 0

Ljudböcker: 0
Recensionsexemplar: 3

Antal nykomna böcker: 9
Antal bortskänkta böcker: 0

Månadens bästa: En ljusets lek av Louise Penny
Månadens överraskning: -
Månadens besvikelse: -
Månadens roligaste: Brännaren av M W Craven
Månadens mysigaste: -
Månadens otäckaste: De underkända av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt

Kommentar:
Maj kändes som en rekordmånad, vad gäller mängden. Så blev det inte riktigt när antalet sidor räknades ihop. Märkligt hur man kan tycka att man läser precis hela tiden och sedan ändå ligga tusen sidor under det som var normalt för något år sedan. Nåväl, det positiva är ju att jag slipper den ovissa tågpendlingen som jag fick stå ut med då. Det blev ju en del läsning när tåget var försenat... Betygssnittet blev i alla fall högt, 3,83 är väldigt bra.

Fyra av böckerna ingår i olika serier, två av dem finns med i min Finish That Series-utmaning. En av dem är första delen, men den är samtidigt den senaste som finns översatt. En Boktolva blev det och tre hyllvärmare. Även recensionsexemplaren var tre. Det ser fortsatt bra ut för alla utmaningar, en del ligger jag till och med före i.

I maj har jag min födelsedag och tack vare det så blev det en del böcker som (försöker) flyttar in i hyllan. Åtta stycken närmare bestämt. Två recensionsexemplar blev det också, så sammanlagt tio nya. På grund av den där pandemin som väl alla känner till så kunde jag inte ha kalas, vilket innebär att det inte blev något bokbord för gästerna att botanisera i och det betyder ju då att inga böcker flyttade härifrån.

Om månadens bästa: Det blev en liten strid mellan En ljusets lek och Brännaren, men En ljusets lek tog hem det tack vare att den var jämnbra hela vägen.
Om månadens överraskning: Lite trist är det faktiskt att inte bli överraskad...
Om månadens besvikelse: Å andra sidan är det ganska skönt att inte bli besviken...
Om månadens roligaste: Även här blev det en strid mellan En ljusets lek och Brännaren, men här vinner Brännaren tack vare kemin mellan Tilly och Poe.
Om månadens mysigaste: Nej, något mysigt har jag nog inte läst.
Om månadens otäckaste: Till synes vanliga människor som går runt och dödar andra för att de tycker att de har rätt till det skrämmer mig.

Hett i hyllan #251

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Då är det dags för de signerade inköpen från Bokmässan 2016.

Isola av Åsa Avdic blev jag nyfiken på första gången jag såg den.

Den beskrivs som en politisk dystopi. Jag vet inte vad det kan betyda eller ens om det går att kombinera på ett bra sätt (spännande, menar jag då), men det låter som att det kan vara bra. Det är i alla fall framtid och miljön verkar lagom enslig för ett sociologiskt och psykologiskt test. Det låter så vansinnigt intressant. Ändå så har jag inte läst den och faktiskt inte ens planerat in den inom en överskådlig framtid. Jag får nog se om jag kan göra något åt det.

Så här står det på baksidan:

Året är 2037 och Sverige har i ett par generationer ingått i Vänskapsunionen efter att murkuppen 1989 avvärjts.

Anna Francis anses vara en mycket duglig byråkrat och handläggare. Hon har också gjort sig skyldig till ett fruktansvärt misstag som hade kunnat kosta henne hennes karriär. Så när Ordföranden kallar blir hon överraskad.

Hon får ett erbjudande man inte kan tacka nej till, att trygga sitt liv efter några krävande dygn som observatör på en kursgård på en ö i skärgården. En person ska uttas till tjänstgöring i ett hemligstämplat projekt, och Anna Francis ska utvärdera hur en grupp människor beter sig när de utsätts för en oväntad stress. Men något går snett redan från början, och det som börjar som ett sociologiskt och psykologiskt test blir en livshotande situation både för henne och de personer som ska testas.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

"Evelyn Hugos sju äkta män" av Taylor Jenkins Reid

Författare: Taylor Jenkins Read
Titel: Evelyn Hugos sju äkta män
Genre: Drama
Antal sidor: 431
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The seven husbands of Evelyn Hugo
Översättare: Birgitta Wernbro-Augustsson
Serie: -
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 maj 2020




Första meningen: Evelyn Hugo, filmlegend och namnet på allas läppar under sextiotalet, har just meddelat att hon kommer att auktionera ut tolv av sina mest uppmärksammade galaklänningar på Christie's till förmån för bröstcancerforskningen.

Baksidetext
Monique är inte direkt på topp. Hennes man har lämnat henne och hennes karriär som reporter har gått i stå. Så när den glamorösa Hollywoodstjärnan Evelyn Hugo kontaktar henne och vill att Monique ska skriva hennes livs historia så kunde ingen bli mer förvånad än Monique själv.

Varför har Evelyn Hugo valt just henne? Fast besluten att rädda sin karriär träffar hon skandaldrottningen och hör Evelyn Hugo berätta om livet i Los Angeles på 1950-talet och tiden fram tills hon valde att lämna rampljuset i slutet av åttiotalet. Samtidigt som Evelyn berättar om skoningslös ambition, oväntad vänskap och en stor förbjuden kärlek, så börjar Monique känna ett djupt band till skådespelerskan. Men när deras vänskap djupnar inser Monique att det faktiskt finns en anledning till varför Evelyn valde just henne. Något som kan komma att krossa henne.

Min kommentar
Evelyn Hugos sju äkta män dök upp en dag, som en överraskning (boken alltså, inte hennes sju äkta män) för ett bra tag sedan nu. Det är väl kanske inte en bok jag hade valt själv, men ibland tycker jag att det är kul/spännande/intressant att kliva lite utanför min lilla låda och läsa något som är lite annorlunda. För mig. Nog för att jag gillar att se på film, men den där Hollywood-världen är inte riktigt en värld jag gillar att läsa om.

Dessvärre tror jag att miljön här är ganska bra överensstämmande med verkligheten. Än mer då, på 60-talet. Det är minsann inte bara glitter, glamour och flärd, men det är det som syns utåt. Inåt är det något helt annat. För Evelyn handlar mycket om att dölja vem hon egentligen är. Det hjälper inte om man är rik och känd, snarare tvärtom, för lycka och kärlek kan inte köpas.

Jag vet nog faktiskt inte vad jag egentligen tycker om Evelyn och hennes val. Hon verkar i alla fall vara nöjd med dem, hon ångrar inte någonting och hon påpekar ett flertal gånger att hon hade gjort samma val igen om hon fått möjlighet. Det jag gillar och uppskattar med henne är att hon aldrig någonsin ber om ursäkt för den hon är.

Upplägget i boken är lite som att det finns en bok i boken, den som Monique skriver, och lite tidningsartiklar (som så klart oftast är åt skogen fel ute i sina gissningar/påståenden). Allt är inte vad det ser ut som. Jag förstår varför upplägget är som det är, men Moniques lilla sidohistoria blir lite som utfyllnad. Den är inte på långa vägar lika intressant, men även hon utvecklas.

Jag hade ganska snart en idé om vad det hela gick ut på. Jag hade fel. Grundligt fel. Det här var så oväntat och så makalöst snyggt. Och tragiskt. Alla möten får konsekvenser, bra eller dåliga. Ibland anar jag en del likheter med verkliga personer, men jag gissar att ingen är riktig, rakt av.

Evelyn Hugos sju äkta män är ingen banal historia. Den handlar om uppoffringar, ensamhet och sorg. Vad som är viktigast i livet, hur alla måste välja själva vad som gäller för dem och att det inte alltid går att jämka ihop två val.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,33 i genomsnitt (beräknat på 163 512 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Evelyn Hugos sju äkta män: Littermentärt, Fru E:s böcker och Livet enligt Jenny.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.