Då var det dags för julklappsböckerna och de sista olästa från 2023 (därmed faktiskt de sista som räknas som hyllvärmare av mig).
Anders de la Motte har nog varit lite av en favorit ända sedan jag läste hans debut. Hans böcker är på min autobuy-lista så att jag skulle önska mig Glasmannen i julklapp var ingen högoddsare.
Det finns en del författare som är nästan löjligt produktiva. Anders de la Motte hör till dem. Jag har hur många som helst av hans böcker olästa i hyllan och fler kommer det att bli. Han har till på köpet många serier igång. Samtidigt. Just den här boken är andra delen i serien om Leo Asker, men eftersom jag ju dessutom försöker läsa dem i den ordning de har kommit ut, så betyder det att den här serien kommer att få vänta ett tag. Trots det så är jag helt säker på att jag kommer att skaffa mig, på ett eller annat sätt, den fjärde delen när den släpps i november.
Så här står det på baksidan:
Kriminalinspektör Leo Asker har just funnit sig till rätta som chef för Avdelningen för förlorade själar då hennes far hör av sig, efter år av tystnad. En kropp har hittats vid hans gård, polisen är honom i hälarna och han kräver Leos hjälp. Men är pappan så oskyldig som han hävdar eller försöker han återigen fånga Leo i sitt nät? Samtidigt flyttar Martin Hill till ett avskilt gods för att skriva företagsledaren Gunnar Irvings biografi, lockad av att de mytomspunna ägorna rymmer en privat ö med ett övergivet stjärnobservatorium. Snart upptäcker Hill att trakten har fler berättelser – om mystiska ljussken och illa tilltygade kroppar. Medan Asker och Hill nystar i virrvarret av trådar stiger Glasmannen upp ur det mörker från vilket ingen återvänder. Ingen utom han.Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar