Bok: Kedjan av Adrian McKinty

Författare: Adrian McKinty
Titel: Kedjan
Genre: Thriller
Antal sidor: 395
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Chain
Översättare: Helena Sjöstrand Svenn, Gösta Svenn
Serie: -
Förlag: Mondial förlag
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 juni 2025




Första meningen: Hon sitter på busshållplatsen och kollar sina gillamarkeringar på Instagram.

Baksidetext
Det är en morgon som vilken som helst. Rachel Klein har just lämnat sin dotter Kylie vid busshållplatsen när ett samtal från dolt nummer förändrar allt. En kvinnoröst meddelar att Kylie är kidnappad och om Rachel någonsin vill återse dottern måste hon betala en lösensumma -- och hon måste kidnappa ett annat barn.

Den som ringer är själv en mamma vars son blivit bortförd, och gör Rachel inte exakt som hon säger kommer både pojken och Kylie att dö. Rachel är nu en del av KEDJAN, en skoningslös turordning där någon tjänar pengar på att göra föräldrar till förövare. Reglerna är enkla: hitta pengarna, hitta ditt offer och begå sedan en handling du aldrig trodde dig kapabel till för bara 24 timmar sedan.

Hjärnorna bakom KEDJAN vet om att föräldrar är beredda att göra vad som helst för sina barn. De vet däremot inte att de snart kommer stå öga mot öga med Rachel. Ska det bli hon som lyckas bryta KEDJAN?

Min kommentar
För ganska många år sedan nu så läste jag Adrian McKintys böcker om Sean Duffy och jag tyckte om dem väldigt mycket. Av någon, för mig, okänd och obegriplig anledning så har inte resten av serien översatts. Däremot så har två av hans fristående böcker släppts på svenska. Den ena av dem är Kedjan, som jag tog med i min Vi möts igen-utmaning i år. Den är något helt annat än Sean Duffy-böckerna.

När jag skulle skriva ihop det här inlägget så hittade jag en del intressant information, om både författare och bok. Tydligen så hade han precis gett upp författardrömmarna (han fick bra recensioner, men sålde väldigt lite), när en en amerikansk litterär agent. Agenten övertalade Adrian McKinty att skriva en amerikansk historia. Det här är resultatet.

Rachel är nog ett praktexempel på vad en mamma kan göra för att rädda sitt barn. Jag tycker att hon reagerar och agerar trovärdigt. Under rätt (eller fel då) omständigheter så kan vi alla bli inbrottstjuvar, kidnappare och mördare. Däremot så är hennes övervakartendenser, om än förståeliga, otäcka. De skrämmer mig nästan lika mycket som brottet. Att det alltid är fel att förhandla med terrorister, som de skyldiga väl måste betraktas som, är ju lätt att tycka när man inte är påverkad själv.

Det blir en aning repetitivt ett tag i mitten. Där tappar det fart och lite av mitt intresse. Det är dock bara tillfälligt, för sedan brakar det loss på riktigt. Lite kul är det att en matematiker tycker, av olika skäl, att alla böcker borde avslutas med det sjuttiosjunde kapitlet. Så klart var jag tvungen att kolla och jodå, den här boken gör det. Min reflektion, när boken är slut, är att man verkligen får hoppas att både polisen och FBI har (mer) rigorösa tester för att sålla bort psykopater. Men okej, det vete katten. Verkligheten visar väl något annat, kanske.

Jag har nog svårt att se att det här skulle funka i verkligheten, men det är förmodligen främst för att jag inte vill att det ska göra det. Detta är en så fruktansvärt ryslig och hemsk idé. Det känns omöjligt att skydda sig emot det och det skrämmer mig ofantligt mycket. Trovärdigheten dras ner lite av att den missar lite i logiken ibland. Som, till exempel, hur Hoggs kunde godkännas av Kedjan. När det gällde Rachels val så la de ju sig i allt.

Boken består av två delar och den första är rejält spännande. Den andra halvan, hämnddelen, är inte alls lika nervkittlande. Här känns det konstruerat och krystat. Det är nästan som att andra delen är skriven av en annan person. Slutet blir lite väl mycket. Av allt. Hollywoodaktigt. Kanske blir det så när man skriver något som ska passa den amerikanska marknaden. Jag tycker den tappar all trovärdighet där.

Kedjan är en riktig bladvändare och temat är en fascinerande idé, ren ondska kan man nog säga. Under läsningen tänkte jag många gånger att det skulle passa perfekt som film och filmrättigheterna är faktiskt sålda och status är pre-production. Nåväl, kanske boken egentligen inte är värd en fyra, som helhet, men det är vad den får. Den höll mig ändå i ett järngrepp i mer än halva boken.

På Goodreads hade den 3,79 i genomsnitt (beräknat på 146 326 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Kedjan: Deckare med mera (engelska utgåvan)