söndag 26 februari 2017

En smakebit på søndag: Gruvdamen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår var det 50-årskalas för den ene svågern, vilket betyder att hela dagen gick åt. Bilresan dit tar 1,5 timme, ena vägen. Tre timmar i bil på vintervägar för att vara på kalas i fyra är väl inte optimalt, men vad gör man. Hade det inte varit för kalasen så skulle vi ju aldrig träffa släkten.

I dag hoppas jag på läsning så att jag kan läsa ut Gruvdamen av Daniel Svanberg. Den är klassad som skräck, men speciellt otäckt har det inte varit. Än. Nu mot slutet känns det lite som att det hettar till.

Min smakebit är från sida 249.
Jakob öppnade inte ögonen förrän det började ljusna och ett svagt, dimmigt dis letade sig in genom fönstret. Rummet var tomt igen. Han var ensam.
     Nu var det återigen som om nattens besök aldrig skett. Som om de två spökbarnen och deras viskningar bara hade varit en feberdröm frammanad av brännvinet.
     Jakob petade in ett par klabbar i kaminen, där glöden snart fann nytt liv och fyllde stugan med värme.
     Där ute. Där nere.

30 kommentarer:

  1. Det var en okänd bok för mig. Nej, vägkörning på vinterväg är inte det roligaste man kan pyssla med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bilfärden gick bättre än förväntat, men det var lite osäkert när temperaturen låg runt noll och det regnade...

      Radera
  2. Tack för smakebiten. Den är jag sugen på men just nu är det typ inköpsstopp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan få min bok om du vill :)

      Radera
  3. Det där låter som en bedrägligt lugn stund i berättelsen ;)
    Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  4. suggestivt omslag. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, omslaget är nog det läskigaste med boken.

      Radera
  5. Svar
    1. Ja, det ger lite otäcka vibrationer :)

      Radera
  6. Jeg liker best når skrekk- eller thriller-bøker er skremmende hele tiden. Jeg blir ganske lei av dem som bare er skremmende på slutten :-)
    Det er sant vi bare ser slekten i selskap. Og dessverre i begravelser. Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag vill nog ha det spännande/läskigt hela tiden, det var inte denna tyvärr.

      Vi bor så långt bort från de flesta att det aldrig blir några oväntade besök. Det tycker jag är tråkigt.

      Radera
  7. Snyggt omslag. Får kika in och se vad du tyckte sen.Tack för smakbit! :)

    SvaraRadera
  8. Den boken dyker upp då och då. Gillar titeln omslaget.

    SvaraRadera
  9. Japp, den har jag ju läst! Ska bli spännande att läsa vad du skriver om den sen. Tack för smakbit. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den hade sina bra sidor, men mest tyckte jag nog att det var gråtande och ältande. Inget som jag vill ha för mycket av i en skräckbok.

      Radera
  10. Bara omslaget ger mig kalla kårar... Vet inte om jag skulle våga läsa boken :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är inte på något sätt så läskig som omslaget antyder :)

      Radera
  11. Den där boken verkar spännande.

    SvaraRadera
  12. Skräck är inte riktigt min genre, men det låter ännu värre när den inte är hemsk...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var nog inte riktigt min typ av skräck.

      Radera
  13. Skräck är inte riktig min cup of tea... Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte min heller, när den kommer i de här kläderna :)

      Radera
  14. Tack för en spännande smakbit!

    SvaraRadera