En smakebit på søndag: Gruvdamen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår var det 50-årskalas för den ene svågern, vilket betyder att hela dagen gick åt. Bilresan dit tar 1,5 timme, ena vägen. Tre timmar i bil på vintervägar för att vara på kalas i fyra är väl inte optimalt, men vad gör man. Hade det inte varit för kalasen så skulle vi ju aldrig träffa släkten.

I dag hoppas jag på läsning så att jag kan läsa ut Gruvdamen av Daniel Svanberg. Den är klassad som skräck, men speciellt otäckt har det inte varit. Än. Nu mot slutet känns det lite som att det hettar till.

Min smakebit är från sida 249.

Jakob öppnade inte ögonen förrän det började ljusna och ett svagt, dimmigt dis letade sig in genom fönstret. Rummet var tomt igen. Han var ensam.
     Nu var det återigen som om nattens besök aldrig skett. Som om de två spökbarnen och deras viskningar bara hade varit en feberdröm frammanad av brännvinet.
     Jakob petade in ett par klabbar i kaminen, där glöden snart fann nytt liv och fyllde stugan med värme.
     Där ute. Där nere.