Genre: Science fiction
Antal sidor: 69
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Mix Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: E-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 9 februari 2015
Första meningen: Regnet föll tungt över kyrkogården.
Baksidetext
Sofia gråter inte på sin mans begravning. Hon vet hur hon ska besegra döden. Hennes kryobädd är världshistoriens andra fungerande prototyp - och tills mänskligheten knäckt tidsresandets gåta tänker hon sova i den. Sedan ska hon bota hans cancer innan det är för sent.
Men under tiden hinner världen förändras till oigenkännlighet...
Min kommentar
Ända sedan jag läste den första novellen av Oskar Källner (
Byssan Lull, om zombies som jag inte ens gillar) så har jag hela tiden velat läsa mer av honom. Hans noveller verkar kunna handla om nästan vad som helst, men de har alla något gemensamt. De är riktigt bra.
Den här novellen får nog klassas som science fiction, men den börjar i nutid och rör sig sedan framåt i vad jag tror är miljontals år. Det är väl just det här med de många åren som möjligtvis skulle kunna vara min enda invändning. Jag gillar verkligen när science fiction tar ut svängarna men det måste ändå finnas en gnutta trovärdighet och att utrymmet där kryobädden finns, någonstans inne i Skanderna, inte skulle ha hittats, förstörts eller på något annat sätt påverkats av alla dessa miljoner år känns inte helt bra.
Jag sticker ut hakan lite här också och vågar mig på att erkänna att jag inte gillar Sofia. Alla fanatiker, oavsett vad de tror på, skrämmer mig. Och att Sofia är fanatiker kan man nog inte bestrida på något sätt. Hennes deprimerande och allt uppslukande strävan efter det omöjliga vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om. Men så är jag heller ingen romantiker.
Det här är en väldigt sorglig berättelse och jag blir en aning nedstämd av den, men samtidigt ändå lite hoppfull. Det är en konstig känsla, men novellen väcker en del funderingar. Vad är egentligen viktigt? Vad är mänskligt? Vad är en människa? Kan kärleken övervinna allt, till och med tiden?
En extra dimension till berättelsen gav loggarna, som man kom till genom att trycka på en länk. Där fick man det hela från en annan synvinkel. Så där kan man faktiskt inte göra i en pappersbok. Det enda som störde mig med detta var att varje gång jag tryckte på en logg så kom det två ikoner längst ner på sidan som hamnade över texten. De var i och för sig hyfsat lätta att bli av med, men det tog ett par extra klick och det irriterade mig.
Jag gillar verkligen Oskar Källners stil, nu när jag tänker på det så har nog faktiskt alla noveller jag läst av honom varit en smula vemodiga. Det gillar jag och jag tänker definitivt läsa mer av honom.
Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På
Goodreads hade den 4,50 i genomsnitt (beräknat på 4 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
| Tråkig | | Fantasirik |
| Rolig | | Klurig |
| Trovärdig | | Förutsägbar |
| Osannolik | | Välskriven |
| Romantisk | | Dåligt språk |
| Sorglig | | För lång |
| Spännande | | För kort |
Andra som bloggat om
Tills tiden skiljer oss åt:
Endast eböcker,
Midnatts tankar och
Carola Strömstedts blogg.
Boken kan köpas på
Adlibris och
Bokus.
"Jag vill bara förvarna om att det är stökigt här", sa hembiträdet och öppnade dörren. "Men vi har valt att lämna det orört. Dottern ska inte kunna komma tillbaka och anklaga Kassandra för att snoka, vilket jag tycker är förnuftigt av henne."
