Originaltitel: Goodbye June
Genre: Drama
Regissör: Kate Winslet
Manus: Joe Anders
Skådespelare: Helen Mirren, Timothy Spall, Johnny Flynn, Kate Winslet, Andrea Riseborough, Toni Collette
Utgivningsår: 2025
Produktionsland: Storbritannien
Längd: 116 min
Serie: -
Såg den på Netflix 25 december 2025
Handling
Det är nästan jul när en oväntad vändning i deras mors hälsa kastar fyra vuxna syskon och deras irriterande far in i kaos medan de navigerar genom en rörig familjedynamik inför en potentiell förlust. Men deras kvicktänkta mamma June orkestrerar sin försämring på sina egna villkor – med bitande humor, rak ärlighet och mycket kärlek.
Min kommentar
Julfimstittandet börjar komma till sitt slut, men under själva juldagarna vill jag ändå fortsätta. Problemet i år är att det faktiskt inte har släppts så många nya. Goodbye June hade premiär på självaste julafton. Varför är lite oklart för mig.
Faktum är att jag nog är lite tveksam till om det här manuset hade filmats, utan ändringar, om inte författaren varit son till Kate Winslet och Sam Mendes (vilket Joe Anders är). I det här skicket blir den bara okej och berör mig inte så som den hade kunnat och jag önskade.
Den här familjen är i sanning rent förfärlig. Allihop. De är så osannolikt egoistiska och självcentrerade. Sorgen gör att de vaknar upp, de tvingas till det, mer eller mindre. Min undran är bara varför mamma (som ju påstås vara kvicktänkt, rak och ärlig) väntade så här länge innan hon försökte fixa det som var fel.
I runt halva filmen sitter jag och funderar på vad i hela friden Julia kan ha gjort för att få Molly att avsky henne så innerligt. I mitt huvud måste det ju vara något mycket hemskt. Det visar sig att Julia [spoiler]inte har gjort något alls. Molly var sur på henne bara för att Julia helt enkelt var en bättre människa.[/spoiler]
Nu har jag ju aldrig legat på sjukhus i England, tack och lov, men har man verkligen eget rum på sjukhusen där? Vilken otrolig lyx. Sjuksköterskan Angel är fantastisk. Jag önskar att alla sjuksköterskor skulle vara så inkännande och lyhörda. Oavsett avdelning.
Filmen är alldeles för lång och det blir för utdraget. Väldigt mycket är bara upprepningar och det är till och med så att jag tappar fokus ibland.
Goodbye June är ingen julfilm för den som vill ha fluff och bli glad. Här finns överhuvudtaget inte någon som helst julstämning. I stället är det mörkt, sorgligt och, faktiskt, lite deprimerande. Det är en film film, ändå, om man väljer att se den så. Vilket jag gör.
På Letterboxd hade den 3,2 i genomsnitt (beräknat på 7 434 betyg).
På IMDb hade den 6,7 i genomsnitt (beräknat på 2,3k betyg).
Jag ger den 3,5.
Filmen är
| Spännande | Tråkig | Trovärdig | ||
| Klurig | Förutsägbar | Mystisk | ||
| Berörande | Osannolik | Underhållande | ||
| Snyggt foto | Rolig | Långsam | ||
| Romantisk | För lång | Fartfylld | ||
| Sorglig | För kort | Läskig |

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar