Bokhyllerunda: O

Vi går så sakteliga vidare i alfabetet och bokstaven O verkar inte vara den mest populära. I alla fall inte i min bokhylla. Endast ynka 23 böcker hittade jag. Dock är ordningen återställd och en King-bok finns med igen.

Oår (Knut Faldbakken) - En norsk dystopi. Det var längesedan jag läste den, men oj vad bra den var. Och varje gång jag ser den vill jag läsa om. Kanske får jag någon gång tid till omläsningar.

Osynlig (Paul Auster) - Köpt på bokrean i år, efter att ha läst fullkomligt lyriska recensioner av Paul Austers böcker. En självklar kandidat till boktolva 2013?

Okänt offer (Tana French) - Läste Till skogs av samma författare sommaren 2009 och tyckte den var OK, men inte mer. Jag hade inte tänkt mig fler böcker av henne. Sedan läste jag massor av bra saker om den här boken. På den vägen är det, men den är fortfarande oläst.

Om en Buick 8 (Stephen King) - Till skillnad från Henrik på Olika sidor så var jag väldigt förtjust i den här boken. Det är något speciellt med ondskefulla bilar...

Operation Garbo (Harry Winter) - Faktiskt en av sambons böcker. När jag läste vad den handlade om så blev jag riktigt nyfiken, det lät riktigt bra. Det är en trilogi om en sovjetisk invasion av Sverige 1992 (boken kom ut 1988 så det är en framtidsvision). Harry Winter är för övrigt en pseudonym för tre ganska högt uppsatta personer inom det militära.

Utlottning hos Boklusen

Jag har ju precis läst första delen om Karin Adler av Ann Rosman och blev ärligt talat helt såld. Och det beror inte bara på miljön som boken utspelade sig i.

Del två står redan och väntar i hyllan, del tre ska snart inköpas och nu har Boklusen en utlottning av del fyra, Mercurium.

Vinnaren dras måndag 25 juni.

En smakebit på søndag: Dödsmässa

Veckans En smakebit på søndag är ur sjunde delen om A-gruppen av Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald). Sveriges bästa manliga deckarförfattare, om någon frågar mig (ja, jag vet, förra veckan var det den kvinnliga). Många deckare blir det och många serier blir det. Det är det jag försöker läsa ikapp nu.

Böckerna om A-gruppen, eller som de egentligen heter, Rikskriminalpolisens speciella enhet för våldsbrott av internationell art, utspelar sig i Stockholm (för det mesta) och är en ren fröjd att läsa. Det dryper av ironi och snyggt inbäddad samhällskritik.

Den här boken, Dödsmässa, börjar med något som verkar vara ett bankrån, men som utvecklar sig till något helt annat. Något som har att göra med fossiler och ett gammalt skrivbord. Jag har precis börjat läsa den så egentligen vet jag inte så mycket mer. Smakbiten är hämtad från sida 32 och Cecilia Hjelm (tidigare gift med Paul Hjelm, som tidigare varit en del av A-gruppen) har gått in på en bank för att uträtta något ärende. Medan hon väntar leker hon lite med sin nya mobiltelefon.

Varför hade hon fyra nummer till sin förre man?
   Och varför hette hon fortfarande Hjelm i efternamn?
   Det plingade igen, ett nummer till, tre kvar. En person mindre i banklokalen.
   På mobiltelefonen, ovanför Paul Hjelms jobbmobilnummer, visade klockan 10.39. Nej, den slog precis om.
   Till 10.40.
   Det som sedan hände ville inte in i henne. Hon tyckte aldrig att det var på riktigt.
   De två maskerade männen. De hårda orden på engelska. Det faktum att hon låg tryckt mot marmorgolvet. Plastpaketen som limmades upp på väggarna. K-pistarnas vrål. Och allt det krossade glaset.
   Aha, tänkte hon. Det var därför tankarna rullade så snabbt. För att jag skulle dö.
   Och Cilla Hjelm var inte längre en staffagefigur.

"Gul ondska" av Peter Gissy

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 273
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Kent Mortland 5
Förlag: Tre Böcker
Utgivningsår: (första) 2010 (min) 2010
Format: Danskt band
Källa: Bokhylla
Utläst: 27 maj 2012




Första meningen: Kvinnan låg på sidan, med tummen i munnen, som om hon hade sökt tröst i själva dödsögonblicket.
Sista meningen: "Det missar du aldrig."

Baksidetext
Den döda kvinnan i skogsbrynet utanför Göteborg är naken. Hon ligger på en filt - i bakgrunden hänger hennes underkläder i träden. Mördaren har ägnat lång tid åt att avlägsna varje spår av sitt hemska brott. Varför har han arrangerat mordplatsen som en makaber teaterscen?

När Kent Mortland återvänder från norra Tyskland, där han varit tillsammans med sin dotter, dras han motvilligt in i polisens allt mer desperata jakt efter förövaren. Samtidigt kommer det förflutna ifatt honom; spåren sträcker sig tillbaka till Nazitiden.

Min kommentar
Jag vet att jag sa redan efter förra boken om Kent Mortland att det nog inte skulle bli fler. Ändå sitter jag här nu och har läst del fem och önskar egentligen att jag hade hållt det jag sa. Inte för att den är sämre än de andra, utan för att den faktiskt inte är bättre.

Kent Mortland är fortfarande störande godtrogen och naiv. Han accepterar bland annat ett uppdrag från en man han varken gillar eller litar på och han får inte ens veta vad uppdraget går ut på. Hans dotter Paula verkar dessvärre ha ärvt det godtrogna och är dessutom även hon lite lätt korkad, hon glömmer bland annat att hon ska till jobbet och orsakar rena kalabaliken på grund av att hennes arbetsgivare ringer Mortland. Fast det är klart, om inte detta hänt så skulle Mortland aldrig åkt till sin dotters lägenhet och snokat runt och upptäckt den kastade telefonsvararen. Krystat? Ja, det tycker jag.

Ett lite annorlunda grepp är att ha två olika historier, som inte hör ihop i slutet. Eller faktiskt tre. Kanske. Vem var det egentligen som ringde till dottern? Det får man aldrig reda på, förutom informationen att dottern visste vem det var. Egentligen förstår jag inte varför mordgåtan var med överhuvudtaget, den hade ju inte alls med Mortland att göra. Förutom att hans ex hjälpte polisen med utredningen. Och för att vara ett ex så tycker jag nog att hon ringde och förtusatte lite väl mycket.

För mig känns det lite som att Peter Gissy egentligen vill skriva om den tyska historien, speciellt under nazitiden. Det blir tydligare än någonsin i den här boken, där själva mordgåtan bara är utfyllnad.

Nej, nu får det faktiskt räcka med Gissy för mig.

Boktipset hade inget estimerat betyg, det var bara fyra satta och genomsnittet på dem är 3.5. Jag ger den 2.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Gul ondska: Kristina Simars bokblogg, Tankar från en samlares hjärna och Deckarhuset.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 15 – 18 juni

Det är återigen dags för veckans bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Läser du helst svenska böcker (eller böcker i svensk översättning) eller läser du gärna böcker på andra språk. Vilka i så fall?



Jag läser ju mest svenska författare och då blir ju följaktligen böckerna på svenska.

I övriga fall gäller översättning. Jag har varken tid eller lust att lära mig all världens språk och inte heller vill jag rata en stor del av världens böcker bara för att de är skrivna på ett språk som jag inte kan. Engelska känner jag alls inget behov av att läsa på fritiden, eftersom det är det språk jag pratar, läser och skriver hela dagarna på jobbet. Man måste ju hålla svenskan vid liv också...