Det är onekligen skönt med långledigt. Mina kollegor hade ännu längre ledigt, eftersom skärtorsdagen var ledig för dem, men jag jobbade. Om man gjorde det så fick man välja en valfri dag att ersätta den med. Jag är mycket hellre ledig på min födelsedag än skärtorsdagen, så den dagen valde jag i stället.
Jag har läst en bok av Kelly Rimmer tidigare och den var fantastiskt bra, sedan har det inte blivit fler lästa. Bara köpta. I år tyckte jag det var dags att se om den boken bara var en lyckoträff så jag tog med Jag utan dig i min Vi möts igen-utmaning. Snart vet jag.
Min smakebit är början av boken:
Det var absolut inte kärlek vid första ögonkastet.
I ögonvrån såg jag en bar, smutsig fot. Det var inte meningen att stirra, men nakna fötter offentligt råkar vara det värsta jag vet - och i det ögonblicket hade jag ännu inte sett kroppen som foten hörde till. Jag kan tänka mig att jag gjorde en grimas och försökte tvinga tillbaka blicken till laptopen som jag satt och jobbade på. Tydligen utan att lyckas, för snart kommenterade hon mitt stirrande.
"Mina ögon sitter här uppe", sa hon. Till min förvåning lät hon road och jag sneglade upp för att se om jag missuppfattat hennes ton.
Det var så våra blickar möttes. Och jag blev kär - så kanske var det kärlek vid andra ögonkastet.
Ny författare, tack för lite lurig påskfärgad smakbit.
SvaraRaderaOkänd för mig. Vi möts igen lät ju som en intressant grej.
SvaraRadera