Film: Predestination (2014)

Titel: Predestination
Originaltitel: Predestination
Genre: Science fiction
Regissör: Michael Spierig, Peter Spierig
Manus: Michael Spierig, Peter Spierig, Robert A Heinlein
Skådespelare: Ethan Hawke, Sarah Snook, Noah Taylor, Madeleine West, Christopher Kirby
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: Australien
Längd: 97 min
Serie: -
Såg den på Netflix 6 september 2026





Handling
En tidsresande agent får i uppdrag att förhindra ett bombattentat som har krävt många människoliv. Jakten på den så kallade Fizzle Bomber leder honom till en bar, där han träffar en person med en minst sagt ovanlig livshistoria. Ett samtal om identitet, kärlek och märkliga sammanträffanden utvecklas snart till något betydligt mer komplicerat, och agenten dras in i ett uppdrag där dåtid, nutid och framtid inte längre är så lätta att skilja åt.

Min kommentar
Ibland får jag för mig att vi ska se någon äldre film, om man nu kan säga så om en film från 2014. Men helt ny är den ju faktiskt inte. Predestination dök i alla fall upp som ny på Netflix och den lät intressant. Jag hade heller inget antecknat om att vi hade sett den så den fick bli söndagsfilmen.

Tidsresor ger mig alltid huvudvärk, men jag har en sällsam fascination för historier om dem. Några av mina absoluta favoritfilmer handlar om tidsresor eller parallella världar. Den här filmen kommer inte att kvalificera sig dit. Faktum är att det nog är mest prat i den här filmen och det händer inte särskilt mycket. Jag vill inte kalla den tråkig, men den lyckas inte engagera mig. Sambon använde tiden till att sova. Idén är ju jätteintressant, annorlunda och kul, men utförandet håller inte riktigt samma nivå. Om du inte har sett filmen, men tänker göra det: Sluta läs här! Från och med nu blir det massor av spoilers.

Kanske låter det som att jag satt där och försökte lösa mysteriet, men så var det inte. Filmen verkade däremot väldigt mån om att hjälpa mig. Ledtrådarna är så tydliga att de nästan lika gärna kunde ha visats med en neonskylt och en pil pekandes på dem. Hela diskussionen om hönan eller ägget. Någon som sjunger "han var sin egen farfar". Läkaren som gör en stor grej av att den brännskadade personen inte kommer att se ut som tidigare. Tidsmaskinsväskan som visar Error Fail. Det är inte direkt subtilt.

Dialogen där i baren är det nästan skämskudde på: Om jag ramlade in på en bar och bartendern pratade så med mig skulle jag nästan säkert ha gått därifrån. Det finns så många andra barer. Hela filmen avslutas med att allt förklaras för mig. För säkerhets skull, antar jag, utifall att jag inte redan hade förstått vad det var som hände. Jag läste faktiskt novellen, som filmen bygger på, efteråt och den är nästan motsatsen till filmen. Man får en enda ledtråd och den är väldigt subtil. Plus att man får minst två oförklarade detaljer. Där kan man snacka om att man får en del att fundera på.

Till skillnad från filmer som Interstellar, Inception och Vanilla sky, som gav mig huvudvärk på riktigt och som är fascinerande i allt som är oförklarat, så är Predestination bara konstig-konstig. Logiken haltade. Om inget barn föddes från början så skulle det ju inte finnas något barn att stjäla. Något som manusförfattarna kanske tyckte att de förklarade med hönan eller ägget. Om detta hade varit ett Exceldokument så skulle man ha fått upp det där irriterande felet Cirkelreferens och inte kunnat fortsätta.

Predestination är mer form än funktion. Det känns som att den är mer upptagen och fokuserad på att konstruera något som är vansinnigt snyggt och glömmer den där lilla detaljen att göra allt intressant. Jag kan se varför den här filmen tilltalar människor. Det finns en ambitiös konstruktion här. Konstruktionen blev helt enkelt viktigare än berättelsen, ledtrådarna alldeles för tydliga och resultatet inte särskilt engagerande. Det blir som att filmen säger: Titta hur elegant jag har konstruerat det här! Jo, fast det är inte särskilt intressant att titta på.


På Letterboxd hade den 3,58 i genomsnitt (beräknat på 287 279 betyg).
På IMDb hade den 7,4 i genomsnitt (beräknat på 340k betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig
Rå		Charmig		Intensiv