Titel: Vägen in
Genre: Thriller
Antal sidor: 380
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Frank Wagner
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2024 (min) 2024
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 14 september 2025
Första meningen: En skepnad glider sakta fram ur mörkret men syns knappt då han medvetet håller sig från gatlampornas ljus.
Baksidetext
Barägaren Frank Wagner hamnar i hetluften när han försvarar en av sina kvinnliga anställda mot en brutal MC-gängmedlem. Snart inser han att den enda räddningen från att han själv eller hans närstående ska drabbas, är att sälja sin själ till djävulen och börja samarbeta med en av Göteborgs mest ökända gangsters. Seth Rydell.
Men Frank döljer en farlig hemlighet. På anmodan av Göteborgspolisens specialenhet, GSI, går han med i Rydells gäng. Men inte som en av dem, utan som infiltratör.
Min kommentar
Eftersom jag låg ganska långt före i min läsning när färden bar norrut mot Göteborg så passade jag på att läsa en bok som jag la till på min lista för ett bra tag sedan. Vägen in är första delen i serien om Frank Wagner. Hela bakgrunden till hur han hamnade i klorna på Seth Rydell och GSI. För mig är den ju fullständigt oemotståndlig.
Om jag skulle ha något som jag kallar för ett guilty pleasure så är det Johan Falk-universumet. Där fastnade jag redan när jag såg första filmen och om det inte är 25 år sedan så närmar det sig det. Eftersom jag har sett alla filmerna (två gånger) så känns det det mesta bekant och medan jag läser så ser jag alla filmkaraktärerna framför mig. Det är speciellt. Lite som att ha en film i huvudet.
Många gamla bekanta dyker upp och det är speciellt trevligt att träffa på Patrik Agrell igen. Det är intressant och spännande att få historien lite ur Seths gängs synvinkel, och Franks så klart. Många händelser har det berättats om i filmerna, men nu får man bakgrunden. Seth har ännu inte blivit den mer mänskliga person som han blir i de senare filmerna, men man anar embryot. Frank känns inte riktigt som jag minns honom. Jag upplever honom som hårdare här, mer känslolös. Så uppfattade jag inte honom i filmerna.
Frank fattar så många felaktiga beslut och när han väl har börjat göra det så måste han fortsätta. När han försöker klara sig ur en knipa så blir det hela tiden bara värre och värre eftersom han måste trassla in sig mer och mer. Då pratar jag om både Seths gäng och GSI.
För mig blir det en aning konstigt när det tjatas om vilket rättspatos Frank har. Jag tycker inte att man kan ha det när man tar lagen i egna händer och springer runt och misshandlar folk. Det blir ju lite galet. Jag förfäras över hur polisen behandlar sina infiltratörer, men det kan ju bero på att jag vet vad som väntar.
Ibland känns det hela mer som ett filmmanus än som en bok, vilket inte alls behöver vara negativt, men ofta kommer saker som känns som scenanvisningar. Tillsammans med många upprepningar så blir det emellanåt en aning tjatigt.
Vägen in är action i bokform och underhållning i dess renaste form. Den är skriven på samma sätt som filmerna är gjorda; kortfattat och snabbt tempo, ibland till och med lite forcerat. Den går supersnabbt att läsa, eftersom den är nästan omöjlig att sluta läsa. Dock tycker jag att den är lite för simpelt skriven och på grund av det når den inte upp till en fyra. Nu väntar jag otåligt på andra delen, när den nu kommer.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 163 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
| Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
| Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
| Långsam | Tempofylld | Obehaglig | ||
| Detaljrik | Fåordig | Nagelbitare | ||
| Mysig | Rå | Sorglig | ||
| Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
| Rörig | Genomtänkt | Mörk | ||
| Lättsam | Mystisk | Berörande |
Andra som bloggat om Vägen in: DAST Magazine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar