En smakebit på søndag: Till offer åt Molok

Veckans En smakebit på søndag är ur femte delen om åklagare Rebecka Martinsson av Åsa Larsson, Till offer åt Molok. Sveriges bästa kvinnliga deckarförfattare, om någon frågar mig. De här böckerna utspelar sig i Kirunatrakten och jag får så klara och skarpa bilder att jag faktiskt tror mig veta hur det ser ut där. Själv har jag aldrig varit norr om Sälen, men en tur till Kiruna lockar alltmer.

En kvinna har hittats mördad och utredningen visar att hennes far blivit uppäten av en björn, sonen blev påkörd och dödad och även farmodern blev ihjälslagen, för många decennier sedan. Smakbiten är från sidan 142.

Hata slumpen, tänkte Rebecka.
   Under sin tid som notarie i Stockholm hade hon träffat en polis som sa det som ett mantra. Han var död nu. Men det där hade satt sig i henne. Hata slumpen.
   Om hela familjen blir utplånad...

Läsplanering juni 2012

Dags för planering för en ny månad. Juni innebär också en veckas semester, det gör att det blir lite svårare att gissa hur mycket jag hinner läsa, när jag inte pendlar varje dag. Eller så blir det ännu mer läst. De här böckerna hoppas jag hinna med i alla fall.

• Frukta inte av Anne Holt. Fjärde delen om Inger Johanne Vik. De två första var riktigt bra, den tredje inte riktigt i samma klass så det ska bli spännande att se hur denna är. Hyllvärmare. Redan utläst.

• Fyrmästarns dotter av Ann Rosman. Trots att jag "lovat" mig själv att inte påbörja någon ny serie innan i alla fall några av dem jag håller på med är utlästa så kommer det en del ett här. Både boktolva och hyllvärmare. Redan utläst.

• Rymd utan stjärnor av Jonas Moström. Fjärde delen om Axberg och Jensen. De tre första har varit riktigt bra, men av någon anledning har jag nästan glömt bort att jag har ett par till i serien. Hyllvärmare. Bara några sidor kvar.

• Sommarljus och sen kommer natten av Jón Kalman Stefánsson. Representerar Island i den nordiska läsutmaningen för juni månad.

• Till offer åt Molok av Åsa Larsson. Senaste delen om Rebecka Martinsson. Som jag har väntat på denna.

• Dödsmässa av Arne Dahl. Sjunde delen om A-gruppen. Så bra de är. Hyllvärmare.

• Det fjärde offret av Mari Jungstedt. Nionde delen om Anders Knutas och hans kollegor på Gotland. Förhoppningsvis läses boken på Gotland.

Bokbloggsjerka 8 – 11 juni

Det är återigen dags för veckans bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Om du hade möjlighet att byta plats med en av dina favoritkaraktärer, vem skulle det i så fall vara?

Första reaktionen på veckans fråga var att jag aldrig skulle kunna reda ut den. Sedan började jag fundera lite...

Eftersom jag mest läser deckare så är det lite svårt, för jag har ju ingen lust att springa runt och bli skjuten stup i kvarten, så valet måste ju bli en något lugnare karaktär. Även om i alla fall en av nedanstående har råkat illa ut...

Jag läste nästan precis ut Ann Rosmans debutroman, Fyrmästarns dotter, och jag måste säga att jag inte alls skulle ha något emot att ta över Karin Adlers båt (fast jag skulle nog byta den till en segelbåt) och kajplats. Och så hoppar jag runt där på klipporna i trakten av Marstrand och löser massor av brott.

Nu tänker jag fuska också (jag gissar att jag inte blir ensam om det) och ta upp en till som jag kunde tänka mig att vara en stund. Rebecka Martinsson i Åsa Larssons böcker lever ju i en helt annan miljö jämfört med Karin Adler, men snö, fjäll och enslighet är något som passar mig. Och brott löser ju hon också.

Kontentan av det hela, halva året (april-september) byter jag med Karin Adler och andra halvan (oktober-mars) med Rebecka Martinsson.

Min litterära resa i maj 2012

Maj månads litterära resor höll sig även de ganska väl samlade här i norra Europa, med ett par avstickare både västerut och österut.

Månadens resa börjar i Stockholm, där en man riskerar livet för polisen. En polismyndighet som släpper honom som en het potatis så fort det börjar osa lite hett. Som vanligt får man mycket att fundera på när man ger sig i kast med de här två herrarna. (Tre sekunder)

För att riktigt bryta av mot föregående bok valde jag en kort tripp till Dublin, som snabbt gick vidare till Los Angeles. Där fick jag alla mina fördomar bekräftade. (Änglar)

Livet fick ju inte bli alldeles för rosaskimrande så färden gick tillbaka till Stockholm, där jag, i jakten på en seriemördare, pedofiler och gud vet vad fick sällskap av en hel drös människor. Eller? (Hungerelden)

En liten avstickare till Finland blev det sedan, där fick jag göra en låååång tur i taxi med en taxichaufför som verkligen var utöver det vanliga, en dement gammal herre, en bitter lantbrukare och hans fru samt en hel del annat folk. Mitt ute i ödemarken, under en jakt- och fisketur, träffades dessutom tolv franska vegetarianer på. (Livet är kort Rytkönen lång)

Nästa resmål är lite splittrat och utspritt över USA. Här är det läskigt så det förslår, på både det ena och andra sättet. (Strax efter solnedgången)

Resan går vidare till Ryssland, eller egentligen Sovjetunionen, för resan går inte bara i rummet utan även i tiden, tillbaka till 1953. Här härjar en seriemördare. Eller, nej, det gör det ju inte, för brott existerar inte i Sovjetunionen. Eller jo, men bara brott mot staten. (Barn 44)

Väl tillbaka i Stockholm så härjar det en seriemördare där också (ja, jag vet, det är många sådana nu). Hans motiv må vara rättrådiga och "goda", men återigen är det så att ändamålet inte alltid helgar medlen. (En midsommarnattsdröm)

Månaden avslutas med en tur "hem" till gamla, kära Göteborg. Här är det i alla fall ingen seriemördare som löper amok, men dock en mördare. En liten tur till forna Östtyskland hinns med också och trådar tillbaka till nazisterna nystas upp. (Gul ondska)


Visa Maj 2012 på en större karta

"Barn 44" av Tom Rob Smith

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 380
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Child 44
Översättare: Karin Andrae
Utmärkelser: The Ian Fleming Steel Dagger 2008
Serie: Leo Demidov 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (första) 2008 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 21 maj 2012





Första meningen: Eftersom Maria hade bestämt sig för att dö skulle hennes katt bli tvungen att klara sig på egen hand.
Sista meningen: I rummet gav Zoja sin lillasyster en kram.

Baksidetext
Moskva 1953. Stalins järngrepp är hårt och kallt och säkerhetstjänstens myndighetsutövning brutal och urskiljningslös. I detta "perfekta" samhälle verkar officeren Leo Demidov - en krigshjälte som också är hängiven Sovjetmedborgare och lojal mot sin arbetsgivare. Men han har börjat tvivla ... tvivla på ett samhälle som kommenderar sina medborgare att tro att brott inte existerar och där oskyldiga kan torteras till döds. Dessutom försöker man mörka ett barns död. För, som titeln anger, handlar det om en lång rad ouppklarade barnmord. Spåren, för den som vill se dem, pekar på att det går en blodtörstig mördare lös. Leo Demidovs trofasthet ställs på sin spets när han tvingas spionera på sin egen hustru, Raisa, som misstänks vara illojal Sovjetmedborgare. När han låter hjärtat styra fattar han tillsammans med Raisa beslutet att fly till en avlägsen by djupt inne i Uralbergen - men där upptäcker Leo till sin fasa att samma typ av barnmord han varit med om att mörka i Moskva också ägt rum här. Han beslutar sig för att tillsammans med sin fru ingripa mot denna barnslaktare som går lös. Ett beslut som gör dem till verkliga fiender till staten.

Min kommentar
Årets första fullpoängare dök upp bara så där, helt oförhappandes. Nog för att jag har hört massor av bra om den här boken, men den fångade mig faktiskt från första meningen och höll greppet genom alla sidor.

Jag har ingen aning om hur det var att leva i Sovjetunionen under 1930- och 1950-talen och jag kan inte heller uttala mig om vad människor är beredda att göra för att överleva, men om det var så här så finns det inga ord som egentligen kan beskriva det.

Hela historien börjar 1933 i Ukraina, där svälten är så total att minsta råtta är uppäten. Det beror på att Sovjetiska staten bestämt att alla grödor ska samlas in och distribueras ut i hela landet. Sedan hoppar vi snabbt fram tjugo år i tiden. Stalintiden är i sitt esse och de enda brottslingar som finns, egentligen, är de som inte tycker och tänker som Stalin bestämt. Mord och stöld existerar inte, det har sovjetiska staten bestämt, för sådant finns bara i kapitalistiska stater. Skulle någon mot förmodan "mördas" så måste det vara av misstag eller ett olycksfall. Det viktigaste är att hitta en passande mördare, inte mördaren. Ingen vill ta ansvar, alla vill bara lyda och gissa vad överhögheten vill höra. Poliserna är långt ner i hierarkin eftersom det ju inte finns några brott. I den bästa av världar kanske det här hade fungerat, men elände försvinner ju inte bara för att man blundar för det.

Jag tror jag gick igenom hela känslospektrat under läsningen, det här var fullständigt vidrigt. Bara att känna hjälplösheten när staten bestämt att du är spion och du inte kan göra något överhuvudtaget för att övertyga dem om motsatsen. Allt vänds emot dig. Vem som helst kan sälja dig till staten för att klara sitt eget skinn. Och inte nog med att du själv råkar illa ut, hela din familj och dina vänner drabbas också. Ibland visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med alla känslor som dök upp.

Nästa del i serien, Det hemliga manifestet, ska införskaffas snarast. Det ska bli intressant att följa Leo Demidov.

Boktipsets estimerade betyg var 4.7. Jag ger den 5.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Barn 44: Annika, Boktoka och Sladdertackan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.