Handen på hjärtat

Hittade den här lilla enkätsaken hos Vargnatt. Samvetsfrågor är ju alltid kul. Och, handen på hjärtat, det var evigheter sedan jag gjorde en enkät.

1.Vilken bok inte bara ogillar du, utan är arg på eller blir orimligt provocerad av?
Jag vet egentligen inte hur jag ska tolka frågan, men en bok som gjorde mig otroligt arg var Blå gryning av Ann Cleeves. Man får inte avsluta en serie så där. Och det visade ju sig att Cleeves till slut kom på det också. Tyvärr är det för sent.

2. Vilken författare har du dömt ut utan att ha läst?
Jag kan ju erkänna att jag aldrig någonsin kommer att läsa något av Björn Ranelid.

3. Vilka böcker säger du att du har läst fastän du inte gjort det?
Nej, det gör jag inte. Ibland är jag osäker på om jag läst en bok eller bara utdrag, men då säger jag det.

4. Pest eller kolera: En av dessa serier ska bli obligatorisk läsning för alla i hela världen – du har makten att bestämma vilken. Du får inte säga ingen. Motivera ditt val. Alternativen är: Twilight och The Mortal Instruments.
Jag har inte läst någon av dem, men då väljer jag The Mortal Instruments. Gillar inte den moderna sortens snygga, sexiga vampyrer. Vampyrer är läskiga!

5. Hur många olästa recex har du?
Den stora samvetsfrågan... De är faktiskt hela sexton stycken just nu. De flesta är sådana som jag själv inte har bett om.

6. Hur många böcker har du i bokhyllan som du tror att du – HANDEN PÅ HJÄRTAT, GLÖM INTE DET! – aldrig kommer läsa?
Noll. Zero, zip, zilch, nada. Jag vill läsa alla böcker som står i mina hyllor. Det var ju därför jag köpte dem.

7. Vad har du för litterära pet peeves?
Jag ogillar verkligen när författare slänger in onödiga karaktärer eller sidohistorier. Det blir inte bättre ju fler de är.

8. Finns det något som gör att du inte ger en blogg en chans?
Nja, det har hänt att jag slutat läsa någon blogg som varit så illa skriven att det knappt gick att tyda vad där stod.

9. Vilken typ av blogginlägg markerar du som lästa i Bloglovin utan att kolla två gånger på?
Vilken typ? De som inte intresserar mig av titeln att döma.

10. När vill du skriva arga kommentarer till folk?
Åh, det händer flera gånger varje dag tror jag. Generellt sett så är det nog när folk tycker saker utan att tänka efter före. Jag tror dock inte att jag går från tanke till handling...

Hett i hyllan #43

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här veckan handlar det återigen om en serie som blivit satt on hold.

2008 fick jag första delen i Tana Frenchs serie om Dublin Murder Squad när jag fyllde år. Jag blev väldigt besviken när jag läste den och ansåg mig klar med Tana French. Sedan började jag bokblogga. Många var de bokbloggare som hyllade hennes böcker. Alltså tänkte jag att jag kanske hade fel.

På mitt årliga sommarbesök i hemstaden Göteborg 2011 köpte jag andra delen. Innan jag hade läst den råkade jag hitta Brottsplats: Faithful place på bokrean 2013 och jag köpte den. Naturligtvis. Efter att ha läst andra delen ändrade jag mig. Det där var bra. Då fick jag ju naturligtvis köpa på mig även fjärde delen, Otrygg hamn, när jag hittade den på en pocketrea eller liknande i oktober 2014.

Innan jag köper femte delen så tänkte jag nog försöka läsa de här två. Hoppas de är bra...

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 23

Återigen dags för veckans bokbloggsfråga som ordnas av Carola på barnboksbloggen.

Veckans bokbloggsfråga är: Läser även dina nära och kära? Är böcker, läsande och bokbloggande ett intresse du delar med andra i din närhet? Ger du ofta bort bokpresenter till jul, födelsedagar och andra firanden?

Jag vet ärligt talat inte var mitt intresse för läsande och böcker kommer ifrån. Min mamma, syster och bror läser visserligen, men inga mängder. Min pappa kommer jag egentligen inte ihåg att jag någonsin sett med en bok. Min farfar däremot lär ha varit en riktig bokmal och även en av mina fastrar. Sambon har i stort sett slutat att läsa, nu bara lyssnar han och bara när han pendlar till och från jobbet. Svärmor läser också, till husbehov.

Det finns inte speciellt många i min närhet som jag kan prata böcker med, i alla fall inte på den nivå jag vill (då finns det ingen). Det är ju därför jag bokbloggar... Bokpresenter har jag inte gett bort på många år, däremot skänker jag bort lästa böcker, som jag inte gillat, vid andra tillfällen till både mamma, syster och svärmor (väldigt sällan till svärmor efter att hon berättade att hon kan ge sig till att slänga böcker efter hon har läst dem).

När mina syskonbarn var mindre så gav jag dem oftast en bok, efetrsom jag tyckte att de behövde lite kultur :) Jag tror inte att någon av dem läser nu.

"Kungamördaren" av Hans-Olov Öberg

Författare: Hans-Olov Öberg
Titel: Kungamördaren
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 190
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Benny Modigh 3
Förlag: Kalla Kulor
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 maj 2016




Första meningen: Sju minuter kvar.

Baksidetext
Det är bara ett halvår kvar till millennieskiftet. Benny Modigh tar farväl av polishuset i Västerås för att tillträda en ny tjänst på Rikskriminalen i Stockholm, med starkt ökade möjligheter att lösa komplicerade brott. Samtidigt kan han inte släppa tankarna på sitt stora, personliga misslyckande: brottslingen som kom undan.

Elias Fagervik återvänder till Sverige från en brutalt avslutad karriär i New York och tvingas inse att hans dagar som självutnämnt underbarn sedan länge är över. Det är dags att växa upp och ta tag i de stora, viktiga frågorna. Samtidigt kan han inte släppa tankarna på att någon hela tiden bevakar honom.

Ett oväntat möte mellan de två utlöser en rad märkliga händelser i huvudstaden. Allt utvecklas till en surrealistisk katt-och-råtta-lek mellan Benny Modigh kommissarien som enligt rykten kan se runt hörn och den grandiost laglöse Elias Fagervik: mannen som ingen någonsin kunnat binda vid ett brott.

I centrum för uppgörelsen: den svenska kungafamiljen.

Min kommentar
Tredje och sista delen i serien om Benny Modigh och hans antagonist Elias Fagervik är en mycket mörkare historia än de två tidigare delarna, kanske mest beroende på Elias sinnestillstånd. Tidsmarkörerna är lika många och tydliga i denna, men nu befinner vi oss i de sista skälvande månaderna av 1900-talet, alltså 1999.

Jag blir alldeles varm i hela kroppen av alla små detaljer som talar om när vi befinner oss, här finns IT-bubblan som fortfarande växer, Y2K, moderna nya uppfinningar som PC och mobiltelefoner, musiken, alla slags händelser och film. Detta är nostalgi på hög nivå. En lågmäld humor är dessutom närvarande hela tiden.

Språket är rappt och effektivt, historien drivs hela tiden framåt. Tempot är väl inte högt i sig, men det händer saker hela tiden. Handlingen är inte i fokus i Kungamördaren, för det mesta befinner vi oss i Elias huvud (eller Bennys) och får ta del av otäcka tankar. Elias, som jag tyckte var läskig redan i första delen, blommar ut på riktigt. Huruvida hans psykiska tillstånd är korrekt beskrivet kan jag inte uttala mig om, eftersom jag inte har någon examen i psykologi, men det känns riktigt. Här finns ingen egentlig gåta, man har allt klart för sig redan från start.

Slutet vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om, mest beroende på att jag fortfarande inte är helt hundra på vad det var som hände. Det är svårt och spännande när man inte är säker på vad som sker, men jag är ganska säker på att det som hände [spoiler]bara fanns i Elias huvud[/spoiler].

Detta är ett riktigt bra avslut på trilogin och Kungamördaren är klart bäst av delarna. Det är tre väldigt olika typer av böcker och tillsammans blir helheten större än delarna. Böckerna är absolut inte fristående, jag kan inte tänka mig att man kan få hela bilden utan att ha läst de två första.

Jag tycker det är fantastiskt att man kan få ihop en hel historia på under 200 sidor och det passar mig perfekt. Personligen tycker jag bättre om att inte få allt berättat för mig, utan jag tillåts känna själv.

Boktipsets estimerade betyg var 2,8 och genomsnittet 3,42 (beräknat på 7 betyg).
På Goodreads hade den 4,12 i genomsnitt (beräknat på 8 betyg).
Jag ger den 3,5

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kungamördaren: Lotten, Läsa & Lyssna och Tankar från en samlares hjärna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Veckoutmaning: Favoritskogen

Veckans utmaning på Kulturkollo: Skogen.

Det finns så många fina skogar här i världen. Veckans utmaning består i att visa upp en bild på just din favoritskog.
Vilken otroligt svår utmaning! Främt kanske för att jag nog inte har någon specifik favoritskog, jag gillar alla. Det är något med träd som gör att jag bara blir lycklig.

Om jag ska vara mer specifik så kan jag komma på två skogar som har betytt extra mycket för mig, men tyvärr har jag inga bilder på någon av dem. De ligger där jag växte upp och jag är inte i närheten av de platserna nu.

Den jag tänkte på först var nog i alla fall bokskogen som ligger längs med Sätilavägen mellan Sätila och Fjärås, strax väster om Lerbäck, i trakten av den lilla orten Rygga. Jag tror att det var mitt första möte med en bokskog, i alla fall det första som jag var medveten om. Jag var fjorton den gången och jag minns fortfarande känslan när vi åkte in i skogen och allt bara blev en helt otrolig nyans av grönt och alla dessa majestätiska stammar. Det var i maj så de hade precis slagit ut och sedan dess är jag förälskad i bokskog.

Den andra skogen som har betytt mycket för mig är den som ligger i området där jag bodde. Där fanns inte speciellt många hus och de som fanns var mest sommarstugor. Vi var några tappra familjer som hade bosatt oss där ute så för det mesta hade vi skogen för oss själva. Vi barn som fanns. På somrarna var vi något fler, när sommargästerna flyttade ut, och vi klättrade i träd och klippor, byggde hyddor, plockade bär och ja, jag vet inte allt vi gjorde där. Vi var alltid ute och nästan alltid i skogen när vi lekte. Där fanns så mycket att upptäcka.