Film: 3 days to kill

Titel: 3 days to kill
Originaltitel: 3 days to kill
Genre: Action
Regissör: McG
Manus: Luc Besson, Adi Hasak
Skådespelare: Kevin Costner, Amber Heard, Hailee Steinfeld, Connie Nielsen, Richard Sammel
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: USA
Längd: 117 min
Serie: -
Såg den på Netflix 11 augusti 2017





Handling
När den hårdkokte CIA-agenten Ethan Renner hamnar på sjukhus efter ett misslyckat uppdrag får han veta att han bara har månader kvar att leva. Han omvärderar snabbt sitt liv och beslutar sig för att förbättra sin usla relation till sin fru och dotter som han under alla år tagit avstånd från av säkerhetsskäl. Men innan han blir fri måste han utföra ett sista uppdrag, att oskadliggöra en av världens mest hänsynslösa terrorister. Ett tufft jobb för en dödssjuk agent som samtidigt ska försöka hålla koll på sin tonårsdotter som inte har några högre tankar om honom. Lyckas han kommer han att få testa en ny medicin som eventuellt kan rädda hans liv.

Min kommentar
De osedda filmerna börjar ta slut i filmhyllan och då är det ju tur att vi har lite streamingtjänster att ta till. Problemet är att välja film och jag gissar att vi kommer att hitta på en algoritm för det. Den här valdes till största delen för att Luc Besson stod som manusförfattare och Kevin Costner fanns i rollistan.

Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om den här filmen och det kommer inte att bli någon djupare analys. Vilket torde vara omöjligt. Jag är oerhört förvånad över att detta är något som Luc Besson kan ha varit med och skrivit, det här kan mycket väl vara det sämsta han har gjort. Att Kevin Costner är med är även det förvånande, hans agent måste ha fått ett hjärnsläpp för att kunna rekommendera den.

Nej, den är inte usel, den är bara inte speciellt bra. För det mesta är dialogen tramsig och det mesta har man sett förut. Vissa händelser är helt orimliga och ibland haglar det klyschor. Vad den där Vivi-karaktären har i filmen att göra är ett mysterium. Som aldrig klarnar. Det som räddar filmen från totalt magplask är först och främst humorn. Det blir väldigt många skratt. Även det lilla fader/dotter-dramat är klart godkänt och scenerna med lägenhetsockupanterna är riktigt bra. Även om jag inte riktigt förstår det sidospåret. Heller.

Kevin Costner har varit en stor favorit hos mig ända sedan Ingen utväg och han har en förmåga att välja bra roller/filmer att göra. Den här är då ett undantag. Eller så är det bara så att även han börjar bli gammal och förbrukad. Jag gissar att det inte vimlar av roller i Hollywood för någon som är 60+. Han har i alla fall inget att skämmas för, inte ens i den här filmen. Han räddar snarare upp den lite.

Jag kan inte rekommendera den här filmen annat än för ett par timmars underhållning. För underhållande, det är den.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 644 betyg).
På IMDb hade den 6,2 i genomsnitt (beräknat på 74 556 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Smakebit på søndag: De sju nycklarna

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Den här helgen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Igår morse, efter att jag hade läst ut min bok, så sa jag kaxigt "Vad ska jag nu göra hela dagen? Nu när jag har läst ut min bok.". Man kan säga att jag fick svar på tal, för hela gårdagen ägnades åt att först försöka laga min stationära dator, som bestämde att nu, nu var det minsann dags att dö. Eller ja, en av hårddiskarna dog och gjorde att datorn inte längre startade. Efter många timmar insåg jag att det inte skulle fungera och då ägnades ytterligare några timmar åt att försöka hitta en ny. Som hade vad jag vill ha, men som inte ruinerar mig. Jag hittade en till slut. Hoppas jag. Den beställdes dock på nätet så det dröjer väl någon dag innan jag får den. Och då tar det ytterligare någon dag innan den är som jag vill ha den. Suck. Precis som att jag har tid med detta nu. Tack och lov så har jag i alla fall backuper... men det är väl knappt så jag vågar säga det...

Nåväl, jag har ju en bärbar dator också. I alla fall än så länge (jag är inte bitter), så jag blir inte helt hjälplös. Bara nästan. Av förklarliga skäl så blev det inte speciellt mycket läst igår, men jag började på en ny vid läggdags. De sju nycklarna av Åsa Schwarz. Den handlar, passande nog, om datorer, Internet och hackare. Något som under normala omständigheter borde passa mig alldeles utmärkt.

Min smakebit är från sida 26.

Dörren till lägenheten flyger upp och slår i väggen med en kraftig smäll.
     Polisen vrålar något. Rebecka hör ljudet av skor med tunga sulor som snabbt rör sig över golvet. Glas splittras och singlar ner över henne när en av männen i mask våldsamt slänger upp ett fönster som kärvade. Instinktivt stryker hon bort bitar på golvet så att de inte ska ligga för nära Olivers nakna, flaxande arm. Hennes hand börjar blöda och gör mörkröda spår längs golvplankorna. Hon känner inte smärtan i skärsåren. Desperat trycker hon in pojken under sin kropp. Inget får hända honom. Ingenting. Någonsin.

Månadsbokslut augusti 2017

Antal lästa böcker i augusti 2017: 7

65. Otrygg hamn av Tana French
66. Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
67. Nomadplaneten av Emanuel Blume
68. Dött vatten av Ann Cleeves
69. Dolda i det fullt synliga av Nuruddin Farah
70. Coffin Road av Peter May
71. Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp av Roman Puértolas

Antal lästa sidor: 2458
Genomsnitt/dag: 79
Genomsnitt/bok: 351

Snittbetyg: 3,64

Ingående i serie: 3
Påbörjade serier: 1
Avslutade serier (läst senast utgivna/översatta): 0

Biografi: 0
Chick-lit: 0
Drama: 1
Fantasy: 0
Feelgood: 1
Gubb-lit: 0
Humor: 0
Kriminalroman: 3
Romance: 0
Science fiction: 1
Skräck: 0
Thriller: 1

Boktolvan: 1 (8/12)
E-böcker: 0 (13/12)
Finish that series: 2 (15/24)
Hyllvärmare: 3 (23/36)

Kvinnor: 2
Män: 5
Duo: 0

Originalspråk (svenska): 1
Originalspråk (engelska): 0
Författare jag inte läst tidigare: 4
Biblioteksböcker/e-lib: 0

Ljudböcker: 0
Recensionsexemplar: 3

Antal nykomna böcker: 4
Antal bortskänkta böcker: 0

Månadens bästa: Coffin Road av Peter May
Månadens sämsta: -
Månadens överraskning: Nomadplaneten av Emanuel Blume
Månadens besvikelse: Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
Månadens roligaste: Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp av Roman Puértolas
Månadens otäckaste: Nomadplaneten av Emanuel Blume

Kommentar:
Det blev precis som jag misstänkte. När min utbildning började så sjönk läsningen drastiskt. Jag är ändå glad att jag orkade med så mycket läsning som jag gjorde. Även den här månaden var böckerna väldigt jämnbra, alla fick mellan 3 och 4 i betyg. Inga toppar, inga dalar.

Endast en ny serie började jag läsa (Damernas detektivbyrå) och jag är lite osäker på om jag vill fortsätta med den. Det blev inte speciellt många böcker som ingår i serier, rent generellt, bara tre stycken. Ingen av dem var den senaste utgivna.

Hyllvärmare blev det bara tre stycken av så där ligger jag fortfarande en bok efter vad jag hade hoppats. Recensionsexemplaren blev även de tre.

Det var nära att det inte blev en enda ny bok i augusti, men i slutet av månaden dök det upp fyra stycken. Ingen av dem köpte jag själv. Dessvärre var det inga böcker som lämnade min hylla.

Om månadens bästa: Nu är det officiellt, Peter May är min nya favoritförfattare. Coffin Road var precis lika bra som hans andra böcker.
Om månadens sämsta: Det går inte att plocka ut någon sämsta i det här jämna startfältet.
Om månadens överraskning: Jag hade nog inte förväntat mig att Nomadplaneten skulle vara en klassisk science fiction.
Om månadens besvikelse: Damernas detektivbyrå var inte alls det jag förväntade mig, men den var bra ändå.
Om månadens roligaste: Bara titeln Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp är ju månadens roligaste, men även innehållet var kul.
Om månadens otäckaste: Ingen bok var egentligen otäck, men Nomadplaneten hade några tillfällen som var krypande obehagliga.

"Dolda i det fullt synliga" av Nuruddin Farah

Författare: Nuruddin Farah
Titel: Dolda i det fullt synliga
Genre: Drama
Antal sidor: 331
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Hiding in plain sight
Översättare: Jan Ristarp
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 augusti 2017




Första meningen: På skrivbordet i sitt kontor har Aar tre fotografier, ett av vart och ett av sina två tonårsbarn och ett tredje, ett fotografi av en mycket vacker kvinna, som upptar mittscenen.

Baksidetext
FN-anställde Aar mördas i en terroristattack i Mogadishu. Hans halvsyster Bella lämnar livet som framgångsrik modefotograf i Rom bakom sig och flyttar till Nairobi, för att ta hand om sina tonåriga brorsbarn. Den frånskilda hustrun till Aar, barnens sedan länge försvunna mor, återupptar samtidigt kontakten och kräver vårdnaden om barnen. Och hon är inte precis som mödrar förväntas vara..

Min kommentar
När jag såg den här boken i mitt flöde så tyckte jag att den lät väldigt intressant. En av anledningarna var, givetvis, att den är från Afrika. Förmodligen läste jag lite slarvigt vad den skulle handla om, för detta var inte alls den bok jag hade förväntat mig. Men det gjorde inte så mycket.

Rent miljömässigt så skulle nog boken kunna utspela sig nästan var som helst. Det är inte mycket "utomhusscener" här, det mesta sker hemma. Det är nu kanske inte själva naturen som är intressant med en bok om somalier i Kenya, utan det är ju den väldigt annorlunda kulturen och, faktiskt, motsättningar mellan kenyaner och somalier.

Jag hade nog ganska stora problem att komma in i boken och jag gissar att språket, eller hanteringen av det, är den största boven. Den är lika rörigt skriven som den livssituation som den beskriver. Det mesta är väldigt omständligt berättat och upprepningarna haglar. Saker nämns gärna både tre och fyra gånger, minst, och många saker händer flera gånger. Först beskrivs det att det har hänt, sedan händer det i presens. Jag har aldrig haft några problem med böcker skrivna i presens, men här har jag det. Till att börja med. Efter ett tag vänjer jag mig.

Till min stora glädje så är det inte speciellt många karaktärer inblandade, man skulle nästan kunna kalla detta för ett familjedrama. Tyvärr är det svårt att tycka om dem. Bella är väl den som är lättast att tycka om. De andra är osympatiska så det förslår. Inte ens brorsbarnen är trevliga. Flickan är bortskämd och en riktig dramaqueen. Pojken är odräglig och lite nedlåtande, speciellt mot alla andra karaktärer, varav de flesta är kvinnor. Lite som svenska ungdomar alltså. Det är många kvinnor med, som sagt, men det är egentligen inte i egenskap av kvinnor som de är intressanta. Somalier är nog nyckelordet här. Man får en intressant inblick i hur det är att vara somalier i Kenya, vilket inte verkar vara helt lätt.

Det är en väldigt fascinerande bok, på många sätt, och faktum är att jag lär mig massor. Ibland känns det nästan som att jag sitter på en historielektion och det händer att det blir väldigt krystat när någon ska berätta något för de andra så att läsaren får veta något intressant om historia eller miljö. Det som jag ändå tycker är roligast är alla somaliska talesätt/ordspråk, de tilltalar mig verkligen. De är kloka och pragmatiska.

För det mesta är det vardagen som behandlas här och det är väl egentligen det som gör den extra intressant. Det är väldigt svårt att förstå hur det kan vara att leva så här, med en ständig rädsla, att inte våga vara ute själv, knappt ens köra bil, när det är mörkt, att känna sig tvungen att låsa in/gömma alla värdesaker, hemma, trots att man lever i en gated community, eftersom vakterna kan vara korrumperade.

Jag gillade boken, men om man förväntar sig att något ska hända så får man vänta förgäves. Det här är en berättelse om vardagen. Där brukar det inte hända så mycket.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 2,3 (beräknat på 3 betyg).
På Goodreads hade den 2,83 i genomsnitt (beräknat på 375 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Dolda i det fullt synliga: Mitt bokintresse och DAST Magazine.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

Nu var det ett tag sedan

Jag har faktiskt känt mig ganska duktig nu i sommar, när jag inte har skaffat så många nya böcker. Men till slut kunde jag bara inte stå emot...

De sju nycklarna av Åsa Schwarz har lockat mig ända sedan jag såg den första gången, men jag lyckades stå emot. Sedan tänkte jag om. Om det är någon bok jag ska läsa i höst så är det väl ändå den. Internet, nycklar, hackers... jag menar, vad skulle kunna gå fel? Jag jobbar själv inom IT så den här boken måste ju vara för mig. Som en överraskningsbonus så låg även Jag följer dig av Dan Nilsson i paketet. Den är jag också väldigt nyfiken på, den utspelar sig i Skåne, om jag har förstått det rätt så åtminstone i Eslöv och Lund. Det är alltid spännande att läsa böcker som utspelar sig i närområdet. Tack till Hoi förlag!